Hem » Utveckling

Category Archives: Utveckling

Att maximera lärande för barn inom idrott

lekande_barn

Trots all forskning och kunskap som finns kring barns och ungdomars utveckling och lärande så är det alldeles för få ungdomar och barn som verkligen får uppleva ett riktigt kraftfullt sammanhang för lärande och utveckling. Vi som vuxna och föräldrar bör ha högre förväntningar och själva bidra på ett effektivt sätt till att det sker, så att fler barn lyckas och mår bra oftare. Det är enligt mig en grundpelare i ett demokratiskt och väl fungerande hållbart samhälle.

I detta inlägg blandar jag mina egna synsätt, erfarenheter och uppfattningar med inspiration från modern forskning av bla J. Reeve visar på. Metoder som kan tyckas självklara men som sällan tillämpas fullt ut.

Ett tydligt exemmpel är den enorma skillnaden i hur de professionella ishockeyskolorna hanterar och utvecklar barnen jämfört med de mer enkla och till synes lekfulla skolorna där syftet till stor del handlar om att ha roligt. Eller jämfört med hur träning och utveckling hanteras i klubblaget. Jag menar att lärande i sig är roligt!

I grunden är det inte resurserna som är skillnaden utan 1) kompetens 2) Förhållningssätt och attityd hos lärare och tränare.

Jämför följande två scenarion i lagidrott för barn och ungdomar

1. Den vanliga och enkla träningen
20-25 killar och tjejjer med två tränare. Innan träningen delar tränaren lite enkel information om dagens träning för att sedan gå ut på plan och genomföra övningar. Tränaren inleder övningen med att under någon minut visa övningen för barnen utan att berätta om syftet med övningen. Vanligtvis används inte hela planen och spelargruppen som genomför övningen är 10 personer så det blir en hel del köbildning och stillastående. Barnen får öva på med lite uppmutrande ord som bra och fint lite då och då. Efter en stund avbryter ledaren övningen för att lite kort ge något tips, men det får inte ta för lång tid – barnen skall ju träna. Övningen pågår 15 minuter sen blir det vattenpaus innan nästa övning påbörjas – så pågår det tills det är 10 minuter kvar och det blir tvåmål. Då får barnen spela på tills träningspasset är slut. Alla är glada och nöjda.

2. Den effektiva träningen
20-25 killar och tjejjer med två tränare. Ledarna samlar barnen innan träningen för att berätta om dagens träning och betonar också syftet med de olika momenten, varför de är viktiga. Men han nöjer sig inte där – han utstrålar hur kul det skall bli att träna och få lära sig! Spelarna delas in i grupper om 5-6 spelare per grupp med en ledare i varje grupp, ledaren tar hjälp av andra föräldrar på plats. Ledaren inleder med att visa övningen noggrant med tydliga intruktioner och ber barnen göra samma moment – inledningsvis långsamt så att de lär sig hantera övningen. Övningen är upplagd så att det inte är köer eller väntande, farten på övningen ökar samtidigt som barnen var och en får direkt feedback. 9 av 10 är bekräftande och specifik feedback – bra där, precis så, du gör det där mycket bra. 1 av 10 är enklare korrigeringar och tips – gör så här så blir det enklare, gör på det här sättet istället, vi tränar på det här så gör så här. Feedbacken är då process och prestationsorienterad – fokus på vad och hur i stället för resultat. I praktiken springer ledaren runt och ger feedback till alla barn hela tiden – inte en tyst sekund!

Efter 10 minuter bryter  tränaren övningen – ber alla barn att fundera en stund på hur det har gått, hur det kändes och vad de lärt sig. Tränaren frågar också vad som kunde göras bättre. Barnen får svara och alla är delaktiga. Nu på igen med övningen i fem minuter för att sedan bryta för vattenpaus. På med ny övning som nu bygger på den förra men betydligt svårare. Tränaren med fortsatt fokus på process och prestation – inte resultatet. När det är 20 minuter kvar igång med tvåmålsspel – något som barnen älskar, att tävla, mäta sig och prova sina nya färdigheter. Under matchen får barnen igen massor av feedback på sina verktyg – men ledaren är inte särskilt styrande vad gäller taktik eller positioner. I stället läggs fokus på att alla skall vara delaktiga och kämpa samt fedback på vad och hur.

När träningen är över frågar tränaren gruppen vad som var var roligt, givande och bra idag. Barnen svarar och alla svar är rätt! Tränaren frågar också om vad som saknades eller vad som kunde vara bättre – och alla svar är rätt igen! Tränaren meddelar uppmuntrande att ja det där får vi titta mer på och ta med oss till nästa träning! Barnen går hem glada, intresserade och stolta över dagens träning.

Vad tänker du och ser du när du läser de två scenariorna. Känner du igen dig?  Vad uppskattar du mest? Hur är det i dina barns träningsmiljöer? Och hur skulle det vara om det var lika under match?

Inget av exemplen belyser en tränare som ställer höga krav på barnen, som gapar på barnen, skapar obehag eller har ett ohälsosamt resultatfokus. Ett scenario som är direkt destruktivt men inte helt ovanligt – priset är högt med konsekvensen att barnen tröttnar och i värsta fall får skadad självkänsla och lågt självförtroende.

I dessa båda exempel är tränaren vänlig och engagerad, sammanhanget är tryggt  – men det som skiljer är fårmågan att vara just tränare.

Båda exemplen skulle lika gärna vara tagna ur en skolmiljö. Den stora skillnaden är att ett tredje scenario med den aggressiva och resultatinriktade läraren är betydligt mer ovanlig i det sammanhanget.

När vi tittar på de två scenarierna så har det senare scenariot säkert 10 ggr mer mängd och kvalitet av instruktion, feedback och övning. Varje barn blir sett och växer. Barnen är gladare och mer intresserade. De lämnar träningen med högt självfötroende och god självkänsla. Det viktiga att belsa är kraften i feedback – men görs den på fel sätt så är den lika destruktiv som den kan vara skapande.

Forskning visar som sagt på tydliga effekter av olika faktorer inom barns lärande, där de absolut starkaste faktorerna är Feedback och instruktion, kvalitet i instruktion och kvantitet i instruktion – effekten av dessa överstiger allt annat med hästlängder. Därefter kommer acceleration, dvs tempot i hur utmaningen i lärandet stiger samt barnets inställning till träning och lärande. Här ligger mycket ansvar på tränaren att uppmuntra och utmana barnet på ett lekfullt sätt så att träningen blir rolig och aktiv. Att barnet själv märker av sitt växandet.

Lärcykeln
Maximera dessa faktorer för att uppnå högsta nivå av lärande.

Larandecykeln

Tro det eller ej men sedan kommer hemmiljö – hur tryggt, kreativt och bra har barnet det hemma.

Lärmiljö och engagemang från närstående påverkar också och är viktiga men har betydligt lägre effekt i deltagarens lärande och utveckling  än de andra nämda punkterna ovan. Tillsammans så skapar alla punkterna en väldigt effektiv och positiv lärupplevelse och lärmiljö för barnen – där deras relationer, förmågor, självkänsla, självförtroende och slutligen resultat blir väldigt goda.

Om du är tränare för barn – hur kan du utveckla träningarna så att du bidrar till barnens utveckling, glädje och intresse, självförtroende och sjävkänsla. Det här gäller också lärare och skolmiljö, eller alla sammanhang där barn växer och lär sig.

En utmaning i många sammanhang är tillgången på resuser. I det första exemplet spelar det ingen större roll om det är 1 eller 4 tränare – den stil tränaren har bidrar inte i någon större utsträckning till barnens utveckling. Större blir effekten med fyra tränare i det andra exemplet.

Om du är förälder, hur gör du för att bidra till och säkerställa att dina barn är i en utvecklande lärmiljö – oavsett skola eller idrott.

Jag vill avsluta detta inlägg med ett stort tack till alla fantastiska lärare, förskolelärare, tränare och föräldrar som bidragit till mina barns utveckling och lärande!

 

lekande_barn

10 tips till att leda genom att leva

Leda genom att leva

  1. Följ dina värderingar. Följ dina egna principer som bygger på dina egna värderingar, när du gör det kommer du i att vara i BAS. Då skapar du som mest. När du inte följer dina värderingar kommer du tappa tillit till dig själv och andra – då går du in i BIS. Att följa värderingar kräver mod – att helt enkelt att gå emot egna farhågor och rädslor.
  2. Ge stöd. Var supportande. Då kommer du närmare andra. Känslan av oro och rädslor hos människor i din omgivningen minskar och BIS trycket sjunker. Samtidigt är supporten i sig en aktivitet som leder till positiva känslor hos dig själv.
  3. Uppmuntra dig själv och andra. Visa aktivt att du tror på att du själv och andra kommer att lyckas. Det kan vara skillnaden mellan initiativ tas och fullföljs. Skapar trygghet. Människors självförtroende och förväntningar höjs – leder till bättre prestationer och resultat.
  4. Se till att ha kul i det du gör. Välj att vara påhittig, utforskande, lekfull och humoristisk. Det smittar. Andra kommer att vilja skapa tillsammans med dig och du släpper loss kreativiteten och handlingskraft på en högre nivå.
  5. Fastna inte i konventioner, bilder av vad du tror är andras förväntningar eller hur det måste vara. Då är du i BIS. Var medveten om dem men låt dem inte styra hela din vardag. Styr förväntningar i större utsträckning själv utifrån tro och förhoppning. Välj att vara optimistisk. Det smittar.
  6. Stolthet. Se till att vara stolt och hitta stolthet i vardagen. Över det som du, och inte minst, andra uppnår. Det är tillåtet, att inte tillåta sig det är att vara i BIS. Vad tittar du efter och uppmärksammar hos andra. Fira framgångar, delmål och segrar. Du kan varje fredag uppmärksamma och tacka medarbetare och arbetskamrater för goda insatser – bara du letar efter dem så kommer exemplen att träda fram. Då blir både du och medarbetaren stolt. Det ger energi.
  7. Håll upp intresset. Se till att få utrymme att verkligen göra det som verkligen intresserar dig. Det är inom det området du har din största potential. Om du är nyfiken och vrider och vänder på frågeställningar så blir det mesta intressant.
  8. Nyfikenhet. När vi är i BAS är vi nyfikna. Vi kan alltså välja att vara nyfikna och då aktiverar vi BAS. I BIS känner vi ingen nyfikenhet alls utan har fullt upp med att förklara och försvara, att vara duktiga och ha rätt, eller andra fel. Förhålla oss till omvärlden. När vi är nyfikna så händer inte det i samma utsträckning – det är för tråkigt och ointressant.
  9. Förväntningar. Istället för att bli styrd av skeenden och omvärld, påverka och styr dig själv genom att sätta upp egna positiva förväntningar – på sammanhang, dig själv och andra. Vad du vill uppnå och hur du vill ha det. I stället för att vara orolig eller cynisk (med all rätt!) – var förväntansfull, hoppfull och ha tro. Aktiva val som leder till varande i BAS och därmed bättre resultat. Om dina förväntningar inte infiras, bli inte nedslagen – se det som tillfälliga motgångar.
  10. Acceptera sanningar som de är. Visst kan det vara nedsående och enkelt att fastna i brustna förhoppningar och förväntningar. Det kan skapa frustration, irritationer och besvikelse. BIS systemet dominerar. När du accepterar verkligheten som den är vilket också innebär att du inte heller ser dig själv som ett offer, så tonar du ned BIS. Istället kan du fokusera på att frigöra energi genom skapande. Du blir resilent och uthållig.

Leder du utifrån att leva eller överleva?

Enmanicipation_ledarskap

Runt ledare i organisationer kan vi se två mönster – antingen frodas människor, de känner glädje, låg stresspåverkan, utvecklas och lär sig. Eller så känner de sig illa till mods, känner sig osäkra, begränsade eller förminskade, stressnivån är hög och känslan av sammanhang är låg. Du kan tänka dig att detta inlägg handlar om dina chefer och hur andra är – i själva verket riktar det sig till dig. Hur är du och hur påverkar och hanterar du dig själv och din omgivning.

Vi människor är bärare av två känslosystem, det ena skapar känslan av lust och det andra känslan av olust, obehag och oro. Systemen är parallella och vi kan känna flera känslor samtidigt.

Systemen är livsviktiga utifrån perspektiven leva och överleva.

Systemet som skapar olustkänslor kallas för BIS (Behavior Inhibit System) och reglerar och hanterar hotfulla situationer. Det handlar om ren och skär överlevnad. Vi människor vill undvika obehag – kort sagt överleva. Obehaget leder till oro och skapar en känsla av brådska – vi måste reagera på det som utlöser obehaget direkt, annars så kan vi vara dödsdömda. BIS är rädslostyrt. Vi reagerar genom att fäkta, fly eller frysa. Mentalt eller fysiskt.

I grunden kan vi också säga att så fort vi förhåller oss till omgivingen – vad andra tycker och tänker, andras krav, regler och förhållningsregler. Så fort vi är självmedvetna och värderar oss själva så är det ett tecken på att BIS är aktiverat.

När vi är i olust så kan vi alltså prestera och fokusera – men vi använder inte vår förmåga särskilt effektivt. Fokus blir på att komma ur situationen. Det blir en fråga om att överleva. Det är varken särskilt inspirerande eller skapande. Det här händer när vi inte tror på vår förmåga eller känner oss värdiga eller att vi duger.

Det är också i BIS som vi säger att vi känner energidränage. Vi upplever oss själva och sammanhanget som stressande.

Forskning visar att när vi hamnar i BIS förlorar vi mer än 60% av vår prestationsförmåga. Jag vill påstå att det bara gäller enkla och rutinmässiga uppgifter. När det gäller att vara kreativ eller utveckla relationer tappar vi enligt mig själv 99% av vår prestationsförmåga – helt enkelt för att vi inte utvecklar relationer alls, eller inte ens kommer i närheten av de stora tankarna eller innovativa lösningarna.

Att vara i lust betyder att vi ur både ett prestations- och levnadsperspektiv är och har det bra. När vi är i lust så öppnar vi upp relationer, kommer närmare varandra, vi blir nyfikna, påhittiga och kreativa. Vi lever. Vi skapar. Det är också då vi strålar av självförtroende och självkänsla. Systemet som reglerar vår lust kallas BAS (Behavior activation system). Känslor som vi upplever i BAS är flera men enligt Tomkins är det i huvudsak glädje och intresse. Andra känslor är stolthet, nyfikenhet och förväntan.

När vi är i lust har vi högt lärande och vi agerar utifrån intentioner, hoppfullhet och önskan. Vi blir modiga och motiverade. Vi upplever att vi känner inspirtion och energi. Då blir vi också attraktiva.

Som ledare är det alltså viktigt att ha koll på de båda systemen – att vara medveten om signalerna hos sig själv men också hos andra. Om vi som ledare är igång i BIS, att vi är rädda och oroliga, så kommer det också att aktivera BIS hos våra kollegor och medarbetare.

Hjärnan fungerar så – genom hjärnans spegelneuroner så fångas andras känslor och beteenden upp, och de är smittsamma. Det betyder att en rädd ledare som agerar i stress och panik också har den effekten på omgivningen. Skillnaden i beteenden kan dock synas – någon kanske börjar jobba hårt på med att fixa problem medan andra passiviseras eller flyr uppgiften och sammanhanget.

Vi som ledare påverkas så klart av andras känslor och beteenden. Medarbetare runt om som är rädda och oroliga kommer också att aktivera det systemet hos oss själva också. Här kommer då ledarskapet in. Ledaren är medveten om vikten av och se båda systemen men kan hantera dem på ett effektivt sätt – för sig själv och andra.

Det betyder att jag som ledare kan känna oron och rädslan och förstå att det är någon annans rädsla jag smittas av. Jag kan också se att signalen kan vara ett tecken på att det är något viktigt akut som måste hanteras, men det behöver inte vara så – det är bara en varningssignal som vi medvetet kan förhålla oss till.

Ledaren kan också separera sig själv från den negativa känslan, medveten om att du inte är dina tankar och känslor, du kan stå kvar i känslan och samtidigt betrakta den, på avstånd. Du kan i rummet skapa en allmän medvetenhet kring känslan och därifrån göra ett skifte. Att se och välja att föra in de skapande och utvecklande känslorna och förhållningssätten som finns i BAS. Även de positiva känslorna smittar. Detta skapar energi och föder kreativitet och skaparkraft. Stressnivåer sjunker.

Ja, vi kan alltid se och tycka att den situation vi befinner oss i är besvärlig, olustig och obehaglig. Men starka ledare har just den mentala förmågan att göra skiftet till de positiva känslorna, att ändå vara livskraftiga och skapande, att bidra till hoppfullhet – hur mörkt det än kan se ut. Den färdigheten har effektiva och framgångsrika ledare, att vara i och aktivera BAS-systemet – hos sig själva och andra. Oavsett utmaning, situation och sammanhang. Just därför att det är då vi människor skapar och uppnår resultat på en högre nivå.

Det är också ett av de starka teman som ständigt upprepar sig i myter, sagor och berättelser.

Hur är då du som ledare – omger dig med levande livskraftiga människor eller har ni fullt upp med att överleva? Vilken del i det har du? Och hur skulle du vilja ha det?

10 tips till att stödja självkänsla hos barn

Skilj på självförtroende och självkänsla hos människor. I vårt samhälle lägger vi mycket tid på att utveckla självförtroende vilket i många fall direkt motverkar självkänsla. Vi behöver båda. Såhär bidrar du till ökad självkänsla hos ungdomar och barn i din närhet.

  1. Umgås och lek. Ha kul med barnet utan att värdera prestation  eller resultat. Bara att vara med och visa att du gillar att vara  tillsammans med barnet är utvecklande.
  2. Fysisk kontakt. Kramar, omsorg och vård bekräftar att barnet är älskvärt.
  3. Visa tillit. Tillit att barnet hanterar utmaningar och har  egen förmåga. Låt barnen tex välja kläder och klä på sig själva när de  är riktigt små. Låt dem hitta egna lösningar när de spelar fotboll och  tro på att de klarar de svåra legobyggsatserna själva. Var nyfiken och  uppmuntrande utan att ta över och styra. Då blir det lekfullt och du  bjuds in i att vara en del av skapande processen och barnet utvecklas  massor. Att kontrollera och styra visar på att barnet inte har egen  förmåga. Forma i stället arenan och ramarna.
  4. Var tålmodig. Om barnet gör våghalsiga saker – lägg band på  dina egna farhågor och rädslor, skäll inte på barnet utan förklara för  barnet om de risker du ser att barnet utsätter sig själv för. Om det är  möjligt så låt barnet prova på utmaningar men med vuxens närvaro och  stöd.
  5. Uppmuntra och stärk positiva beteenden och en positiv självbild.
  6. Undvik bestraffningar. Det leder till ängslan och rädslor. Vi  kan se det som att beteenden korrigeras men vi tar bort så mycket mer  än vad vi önskar. Ge istället tydlig och specifik feedback på vad du ser  och vad du tycker utan att skuldbelägga barnet. Generell feedback blir  obegripligt. Var tydlig med vilka konsekvenser de oönskade beteendena  leder till hos barnet själv, andra och i omgivningen – bidra till  uppmärksamhet, närvaro och medvetenhet.
  7. Bejaka känslor. Visa empati och förståelse för barnets  känslor och acceptera dem. Varje person äger sina egna känslor. Att tex  straffa barn för att de är arga eller ledsna påverkar barnens  självkänsla starkt negativt.
  8. Bidra till en miljö där barnet känner glädje, stolthet och får utlopp för nyfikenhet. Då blir de engagerade och kreativa.
  9. Skapa utrymme för reflektion och funderingar. Ställ  utvecklande frågor och låt barnen få möjlighet att bli medvetna om sig  själva och sin omvärld. Att beskriva sina tankar, vad de ser och vad de  upplever.
  10. Var dig själv. Öppen. Då sprider du värme, trygghet och glädje. Du är en förebild för barnet.

Egentligen gäller punkterna ovan och texten som helhet för vuxna  också och något att tänka på för ledare inom idrotten och chefer i  högsta grad. Det leder till att människor växer och mår bra. Prova att  byt ut ordet barn i texten ovan mot arbetskamrat, medarbetare eller  lagkamrat.

Hur fungerar det hemma hos dig eller på din arbetsplats. Hur är  ledare och tränare i de sammanhang du eller dina barn är i? Hur gör du  och på vilket sätt bidrar du till andras utveckling av självkänsla?

Självkänslan formas

Självkänslan formas som mest i barn- och ungdomsåren, som starkast tillsammans med andra. Så klart ändras den ständigt genom livets olika faser, den utvecklas eller försvagas genom de olika erfarenheterna och sammanhangen vi upplever oftast på ett trögt och långsamt sätt. Grunden sätts dock i barn- och ungdomsåren. Vad påverkar då utvecklingen av självkänslan – bassjälvkänslan och den prestationsbaserade självkänslan.

I kärleksfulla miljöer där barn uppskattas för vilka de är, oavsett prestationer och intressen, utvecklas bassjälvkänslan starkt. Barnet blir accepterat och älskat oavsett sin förmåga. Då kommer barnet också att öka sitt gillande och sin acceptans för sig själv. Kramar, fysisk beröring, vänliga ord och närvaro är nycklar för att barnets bassjälvkänsla skall utvecklas. Uppskattning för barnets egenvalda intressen är också viktigt. Undvik att vara kritisk gentemot dem (så länge de är etiskt ok så klart!) och uppmuntra till experimenterande och uppskatta processen – dvs att barnet är aktivt och provar på. Utveckling och lärande stärker bassjälvkänslan.

Miljöer där uppskattning av barnet är beroende av prestationer leder till att barnet utvecklar en starkare prestationsbaserad självkänsla. Ett typiskt exempel på en sådan miljö är där barnet ofta får höra hur duktigt det är. Barnet blir då lyhört för bekräftelse och värderingar från sin omgivning. Att skapa resultat och lyckas, att foga sig efter sin framgång blir en förutsättning för att må bra.

Förslagsvis får barnet både kärlek och uppskattning för den hen är samtidigt som övervägande positiv och specifik feedback ges till barnet utifrån prestation och skapande. Då utvecklas både bassjälvkänsla och prestationsbaserad självkänsla. Tilliten till egen förmåga stärks.

Barn som växer upp i en kritisk miljö där barnet bedöms hårt utifrån prestationer i kombination med bristande kärlek leder det till en svagare bassjälvkänsla. Om barnet ständigt kritiseras för dåliga prestationer så kommer också bassjälvkänslan att hämmas samtidigt som den prestationsbaserade självkänslan utvecklas, ängslan inför utmanande situationer och tävlingar blir stark. Barnet kommer att undvika dessa.

Vuxna som ständigt rättar barnen – utifrån resultat och prestation och attribut som tex klädsel bidrar till en svagare självkänsla hos barnet. Barnet duger inte. Barnet lär sig att värdet förhåller sig i jämförelse av andra och andras bedömning. Att som barn få höra ”men” får samma konsekvens (Det där var bra men … , Det var ett bra försök men … , Sådär kan man också göra men … ). Det som sägs innan men blir inte viktigt – det som sägs efter blir och är alltid en rättelse.

Då kan man ju ställa sig frågan – vaddå, om man inte får visa och berätta så lär de sig aldrig?

Tre saker då:

  1. Var närvarande under genomförandet, arbetet och processen i stället för att efteråt berätta hur det kunde gjorts i stället. Under processen kan du be om att få visa, vara uppmuntrande och inspirera – det ger mycket mer lärande.
  2. Att ständigt uppmuntra och bekräfta barnet för vad de skapat leder till stolthet hos personen och höjda positiva förväntningar. Då experimenterar de ännu mer och lär sig ännu mer.
  3. Fråga gärna hur barnet gjort, så får den berätta och visa. Bejaka och se skapandet, då kan du också komma med tips under tiden.

Egentligen gäller punkterna ovan och texten som helhet för vuxna också och något att tänka på för ledare inom idrotten och chefer i högsta grad. Det leder till att människor växer och mår bra. Prova att byt ut ordet barn i texten ovan mot arbetskamrat, medarbetare eller  lagkamrat.

6 tips till ökat självförtroende

Hur kommer du då dit!? Att utveckla ditt självförtroende Enklast är att tillämpa de fördelar som gott självförtroende ger och kompletterar det med goda beteenden. Att utveckla sitt självförtroende kräver en insats. Det är en investering i sig själv. Det tar tid och ansträngning men är enormt belönande.

En kommentar som jag får höra ibland är att det är så svårt eller så tufft att genomföra punkterna som jag kommer till nedan. Jag är trött eller sliten efter alla ansträngningar som gjorts, det finns en massa annat som jag måste göra, förhålla mig till eller prioritera.

Jag påstår att det alltid handlar om att göra ett val och ofta ett svårt val när självförtroendet inte är på plats. Med ett starkt självförtroende i första hand så kommer du inte att komma med de förklaringarna. Då vill du ju utvecklas, du vill bli ännu bättre och tror på att du har resurserna och förmågan att nå dit. Du gör ett väldigt medvetet val och står inte i vägen för dig själv.

Här kommer övergripande punkter som både forskning och egen erfarenhet pekar på för att nå högre självförtroende inom just dina områden.

1. Sätt höga mål och bestäm dig för att nå dem Ofta är det svårt att sätta höga mål då du kommer att börja kalkylera om dina möjligheter att nå dem eller vad som kan hända om du inte når dem. Eller att målet i slutändan inte är värt insatsen som krävs för att nå dit. Släpp det.

Utgå ifrån vad du gillar och sätt höga mål utifrån det. Undersök på vilket sätt målet kommer att göra skillnad för dig och din omgivning. Blir det meningsfullt så blir också målet viktigt. Beskriv det så att det blir tydligt. Lev dig in i hur känslan är att faktiskt nå det målet. Tänj lite till på målet. Och till slut, bestäm dig. Gillar du det så har du redan tagit ett stort kliv – du har skapat positiva känslor och förväntningar.

2. Skapa förutsättningar för positiva känslor Gör det du gillar, fira framsteg och bli medveten om dina förväntningar. Väl också att gilla det du gör. Se till att ditt synsätt på den miljö du verkar i är utvecklande och stimulerande. Du är aldrig ett offer utan en del av alla de lösningar som kommer att leda fram till de positiva resultat som skapas. Se till att vara medveten om dina styrkor och använder dem för att prestera. Det är kul. Se också till att du inte blir ett hinder för andras goda självförtroende.

Var optimistiskt, tro på och sök efter lösningarna. Viktigt är att se lärande och inte misslyckanden i situationer. Att också gilla utmaningarna – även om de kanske är svåra. Du måste ju använda mer av dig själv för att lyckas.

Om du är i ett lag se till att förankra och sprida goda känslor, det är ett medvetet val!

3. Var mer koncentrerad Gå medvetet in för att koncentrera dig på din uppgift. Se till att skapa rutiner och förhållningssätt till dig själv och din omgivning så att du inte blir störd av andra eller störs av dig själv och dina tankar.

Beskriv för dig själv hur du vill att du själv skall bete dig och tänka i presterande situationer för att behålla din koncentration. Kom överens med dig själv och håll dig till det. Var extra medveten och närvarande i relation till din prestation – var extra noggrann. Och var det lite längre hela tiden. Sätt upp tidsramar för din koncentration och pressa gränsen för den hela tiden. Håll på lite längre.

År du idrottsutövare är det viktigt att skapa utrymme för att träna sig i koncentration. I tävlingssammanhang så vill du såklart redan ha skapat automatiska rutiner och utvecklat din koncentration – då du under prestation inte tid att tänka på det. Ibland behöver du dock påminna dig själv.

4. Öka din arbetsinsats Arbeta intensivare –  oftare, längre och hårdare. Om och om igen. Genom att arbeta och träna intensivare och längre så bejakar du och bekräftar du din förmåga och dina prestationer. Det är viktigt att du efter varje dag eller varje pass faktiskt reflekterar över vad du gjort bra.

Att du blir medveten om vad som under det här passet fungerade bra för dig, vad som blev bättre. Att du blir medveten om det och bekräftar det för dig själv. Du blir stolt och skapar dessutom automatiska positiva beteenden. Då kan du prova något nytt eller svårare nästa gång. Dina ansträngningar blir meningsfulla. Du blir medveten om din kompetens.

Tar du steg närmare målet eller följer planen bejaka det också. Om inte acceptera det och förbered dig för morgondagen.

Dina resultat är alltid summan av alla dina handlingar. Gör du mer så får du mer, se därför till att göra ofta. Att göra tillräckligt rätt är nyckeln, då utvecklas du och skapar resultat.

5. Utveckla dig själv Se till att ha förebilder som inspirerar dig. Se till att verka i sammanhang med människor som har god förmåga och gott självförtroende – det påverkar dig. Se till att skapa en egen utvecklingsplan för dig själv. Kompetensutveckla dig själv. Hitta vägar till eget lärande så att du blir skickligare på det du gör. Var öppen för nya angreppsätt och testa. Vissa saker kommer du att förkasta och andra tar du till dig, det som passar dig. Ha synsättet att du alltid kan lära dig något av varje tillfälle och i varje möte. Undvik att döma dig själv. Var nyfiken och intresserad av andra men också på dig själv – hur kan du hantera dig själv och lära dig ännu mer i varje sammanhang, i varje situation och i varje möte. Det är ett förhållningssätt som du väljer att ha.

6. Vik dig inte, stå på dig När du tvekar eller sviktar, när du hör en inre negativ röst, när du är rädd – stå på dig. Var medveten om din tvekan och din rädsla men låt dem inte ta fäste. Betrakta dem – var medveten om att du inte är dina tankar. Betrakta dem. Det finns inga misslyckanden utan bara lärdomar. Det kan vara jobbigt men det är bara för att du är ovan. Gå tillbaka till att anstränga dig, koncentrera dig och förvänta dig mer. Ditt självförtroende växer.

Lycka till med att utveckla ditt självförtroende!

5 Konkreta effekter av gott självförtroende

1. Hög målsättning Med starkt självförtroende så sätter du betydligt högre mål. Vi som människor vill i grunden bidra och skapa värde. Det tryggar vår överlevnad och status. Tror du på din förmåga så ställer du upp högre mål, helt enkelt för att du kan och skapar ett större värde. Du gör skillnad på ett positivt sätt.

2. Positiva känslor Med ett starkt självförtroende så gillar du det du gör. Du känner glädje i både träning och prestation. Det är kul att använda dig själv, du skapar. Din förväntan på prestation ökar, din nyfikenhet och ditt intresse att utvecklas och prova nya sätt ökar. Du behöver inte begränsa dig – du har nära till kreativitet och flow. Du presterar på topp.

3. Hög koncentration Om du tror på din förmåga så störs du inte av negativa inre tankar eller störningar i omgivningen. Du lägger inte märke till dem eftersom du är fullt upptagen med det du gör. Det spelar faktiskt ingen roll hur mycket oljud det är omkring dig eller vad som kan hända – nu eller sen – du kommer ju ändå att lyckas. Det finns inga rädslor som sätter stopp för ditt agerande. Du blir uppslukad i det du gör.

4. Hög arbetsinsats Eftersom du tror på det du gör så ökar också din arbetsinsats. Du anstränger dig hårdare och oftare därför att du vet att det leder till resultat. Både i träning, förberedelse och prestation. Det i sig är inget problem eftersom du tror på din förmåga att hantera den extra belastningen och gillar att tänja på gränsen för din egen förmåga.

5. Utveckling, resultat och momentum Som summa av de ovanstående punkterna kommer du att utföra goda prestationer och nå gott resultat. Det blir i sig en bekräftelse på din förmåga att både prestera och utvecklas. Du vill mer, sätter högre mål, upplever mer av positiva känslor, koncentrerar dig mer och arbetar hårdare. Du skapar ett positivt momentum hos dig själv. Du får starkare självförtroende.

Som ledare – se till att skapa förutsättningar för att utveckla självförtroendet, kollektivt och individuellt, hos människor i din omgivning! Då utöver du ledarskap!

Hur utvecklar du då ditt självförtroende? Läs 6 tips till ökat självförtroende

%d bloggare gillar detta: