Hem » Stöd

Category Archives: Stöd

10 punkter till effektivt lärande hos barn inom idrott

Unga_spelare

1. Feedback, feedback, feedback. Ge massor av feedback till barnet utifrån process och prestation, vad och hur. Feedback skall ges direkt i under övningen för högsta effekt.  Se resultat mer som en konsekvens av dessa och belys de mer som avstämningspunkter än måsten och krav. Feedback är mycket kraftfullt, bra och rätt feedback är mycket förstärkande för personens självförtroende och självkänsla, det bidrar till motivation. Misskommunicerad feedback är i stället destruktiv. Se till att förhållandet mellan uppmuntrande, bekräftande feedback och utvecklande feedback bör är 9:1

2. Intruktioner. Tydliga, roliga och korrekta. Gärna detaljerat men kärnfullt. Ofta. Igen med fokus på process och prestation snarare än resultat. Kom ihåg att berätta om syftet och eventuella mål med övningen. Då är de inspirerande och leder också till högre motivation. Se till att ha balans mellan Instruktion, övning och feedback. 25% Instruktion, 50% övning, 25% feedback och reflektion. Så klart skall feedback vara integrerad i övningarna – den enligt mig vanligaste och största bristen.

3. Stigning i utmaning. Se till att börja enkelt och bygga på så att övningarna och uppgifterna blir mer komplexa, med fart! Går det för fort fram, var lyhörd – backa tillbaka igen. Kanske en grupp vill och kan genomföra de svårare momenten, låt dem göra det. Det upplägget stimulerar utveckling och motivation hos alla barn. Hjälp föräldrarna att förstå det med.

4. Förstärk attityden hos barnet. Som förälder, tränare och lärare – bidra till barnets förståelse för nyttan och glädjen i lärandet. Lärandet i sig är en enorm motivationskraft så när barnen får syn på sitt eget lärande kommer de egna förväntningarna och engagemanget i lärsammanhanget att stiga. Ge stöd och se förstärk goda känslor – förväntan, glädje, intresse och stolthet.

5. Se till att skapa utrymme för övning, tävling och lek – och ge löpande direkt feedback under den formen. Leken, övningen och tävlandet skapar lustkänslor som förväntan, glädje, intresse och stolthet. Barnet blir modigt och utmanar sig själv. Se till att barnen INTE väntar eller köar utan är ständigt aktiva. Se också till att bidra till att barnen har roligt – de är där av just den anledningen.

6. Ge beröm. När barnen lyckas med sina prestationer och resultat – fira och bekräfta, gör dem stolta. Bestraffa absolut inte barnen eller  utryck missnöje när de inte lyckas. Det hämmar dem – det är bara att prova och öva igen. Belys varje litet framsteg.

7. Var engagerad som förälder och vuxenstöd. Det är absolut inte samma sak som att vara tränare. Det är inte heller samma sak som att curla barnen.  Var uppmuntrande och glad. Supporta och var med ibland på träningar och matcher. Var inte krävande men supporta barnet så att de har utrustning, är på rätt plats, mätta, utvilade med rätt kläder och med dricka. Då känner sig också barnet betydelsefullt. Skapa inte olika rutiner med belöning vid seger och andra rutiner vid förlust – det kan upplevas som bestraffning! Gör hela sammanhanget roligt istället.

8. Se till att ha trygga hemmaförhållanden. Mat, sömn och goda relationer i hemmet. det betyder inte att olikheter och konflikter inte är tillåtet – tvärtom – men se till att de hanteras på ett effektivt sätt. Stå för goda värderingar.

9. Utmana och ifrågasätt mål, beteenden och värderingar. Utmana och sätt upp mål – utmana höjden i befintliga mål. Allt är tillåtet att ifrågasätta med synsätten att skapa förståelse och att allt kan bli bättre. Höga mål skapar intresse och förväntningar men det är också viktigt med stöd. Låt inte bristande självkänsla eller självförtroende komma ivägen för det. Att ifrågasätta för att förminska eller förskjuta är däremot inte ok.

10. Se till att lärandemiljön är spännande rolig, inspirerande och utmanande. Till att börja med – se till att använda faciliteterna när du har tillgång till dem. Är du i en bollhall så använd tiden maximalt till att just använda bollhallen. Springa utan klubba eller boll kan man göra under andra former. Tex så finns massor av forskning som visar på effekten och nyttan av lärande i utomhusmiljö – effekten är mycket högre än traditionell salsmiljö. Idrotten innebär ofta aktiviteter i utomhusmiljö – men prova att utveckla och byta den vanliga miljön.

Lycka till med din effektiva träning och support av barns utveckling inom idrott!

10 tips till att leda genom att leva

Leda genom att leva

  1. Följ dina värderingar. Följ dina egna principer som bygger på dina egna värderingar, när du gör det kommer du i att vara i BAS. Då skapar du som mest. När du inte följer dina värderingar kommer du tappa tillit till dig själv och andra – då går du in i BIS. Att följa värderingar kräver mod – att helt enkelt att gå emot egna farhågor och rädslor.
  2. Ge stöd. Var supportande. Då kommer du närmare andra. Känslan av oro och rädslor hos människor i din omgivningen minskar och BIS trycket sjunker. Samtidigt är supporten i sig en aktivitet som leder till positiva känslor hos dig själv.
  3. Uppmuntra dig själv och andra. Visa aktivt att du tror på att du själv och andra kommer att lyckas. Det kan vara skillnaden mellan initiativ tas och fullföljs. Skapar trygghet. Människors självförtroende och förväntningar höjs – leder till bättre prestationer och resultat.
  4. Se till att ha kul i det du gör. Välj att vara påhittig, utforskande, lekfull och humoristisk. Det smittar. Andra kommer att vilja skapa tillsammans med dig och du släpper loss kreativiteten och handlingskraft på en högre nivå.
  5. Fastna inte i konventioner, bilder av vad du tror är andras förväntningar eller hur det måste vara. Då är du i BIS. Var medveten om dem men låt dem inte styra hela din vardag. Styr förväntningar i större utsträckning själv utifrån tro och förhoppning. Välj att vara optimistisk. Det smittar.
  6. Stolthet. Se till att vara stolt och hitta stolthet i vardagen. Över det som du, och inte minst, andra uppnår. Det är tillåtet, att inte tillåta sig det är att vara i BIS. Vad tittar du efter och uppmärksammar hos andra. Fira framgångar, delmål och segrar. Du kan varje fredag uppmärksamma och tacka medarbetare och arbetskamrater för goda insatser – bara du letar efter dem så kommer exemplen att träda fram. Då blir både du och medarbetaren stolt. Det ger energi.
  7. Håll upp intresset. Se till att få utrymme att verkligen göra det som verkligen intresserar dig. Det är inom det området du har din största potential. Om du är nyfiken och vrider och vänder på frågeställningar så blir det mesta intressant.
  8. Nyfikenhet. När vi är i BAS är vi nyfikna. Vi kan alltså välja att vara nyfikna och då aktiverar vi BAS. I BIS känner vi ingen nyfikenhet alls utan har fullt upp med att förklara och försvara, att vara duktiga och ha rätt, eller andra fel. Förhålla oss till omvärlden. När vi är nyfikna så händer inte det i samma utsträckning – det är för tråkigt och ointressant.
  9. Förväntningar. Istället för att bli styrd av skeenden och omvärld, påverka och styr dig själv genom att sätta upp egna positiva förväntningar – på sammanhang, dig själv och andra. Vad du vill uppnå och hur du vill ha det. I stället för att vara orolig eller cynisk (med all rätt!) – var förväntansfull, hoppfull och ha tro. Aktiva val som leder till varande i BAS och därmed bättre resultat. Om dina förväntningar inte infiras, bli inte nedslagen – se det som tillfälliga motgångar.
  10. Acceptera sanningar som de är. Visst kan det vara nedsående och enkelt att fastna i brustna förhoppningar och förväntningar. Det kan skapa frustration, irritationer och besvikelse. BIS systemet dominerar. När du accepterar verkligheten som den är vilket också innebär att du inte heller ser dig själv som ett offer, så tonar du ned BIS. Istället kan du fokusera på att frigöra energi genom skapande. Du blir resilent och uthållig.

Leder du utifrån att leva eller överleva?

Enmanicipation_ledarskap

Runt ledare i organisationer kan vi se två mönster – antingen frodas människor, de känner glädje, låg stresspåverkan, utvecklas och lär sig. Eller så känner de sig illa till mods, känner sig osäkra, begränsade eller förminskade, stressnivån är hög och känslan av sammanhang är låg. Du kan tänka dig att detta inlägg handlar om dina chefer och hur andra är – i själva verket riktar det sig till dig. Hur är du och hur påverkar och hanterar du dig själv och din omgivning.

Vi människor är bärare av två känslosystem, det ena skapar känslan av lust och det andra känslan av olust, obehag och oro. Systemen är parallella och vi kan känna flera känslor samtidigt.

Systemen är livsviktiga utifrån perspektiven leva och överleva.

Systemet som skapar olustkänslor kallas för BIS (Behavior Inhibit System) och reglerar och hanterar hotfulla situationer. Det handlar om ren och skär överlevnad. Vi människor vill undvika obehag – kort sagt överleva. Obehaget leder till oro och skapar en känsla av brådska – vi måste reagera på det som utlöser obehaget direkt, annars så kan vi vara dödsdömda. BIS är rädslostyrt. Vi reagerar genom att fäkta, fly eller frysa. Mentalt eller fysiskt.

I grunden kan vi också säga att så fort vi förhåller oss till omgivingen – vad andra tycker och tänker, andras krav, regler och förhållningsregler. Så fort vi är självmedvetna och värderar oss själva så är det ett tecken på att BIS är aktiverat.

När vi är i olust så kan vi alltså prestera och fokusera – men vi använder inte vår förmåga särskilt effektivt. Fokus blir på att komma ur situationen. Det blir en fråga om att överleva. Det är varken särskilt inspirerande eller skapande. Det här händer när vi inte tror på vår förmåga eller känner oss värdiga eller att vi duger.

Det är också i BIS som vi säger att vi känner energidränage. Vi upplever oss själva och sammanhanget som stressande.

Forskning visar att när vi hamnar i BIS förlorar vi mer än 60% av vår prestationsförmåga. Jag vill påstå att det bara gäller enkla och rutinmässiga uppgifter. När det gäller att vara kreativ eller utveckla relationer tappar vi enligt mig själv 99% av vår prestationsförmåga – helt enkelt för att vi inte utvecklar relationer alls, eller inte ens kommer i närheten av de stora tankarna eller innovativa lösningarna.

Att vara i lust betyder att vi ur både ett prestations- och levnadsperspektiv är och har det bra. När vi är i lust så öppnar vi upp relationer, kommer närmare varandra, vi blir nyfikna, påhittiga och kreativa. Vi lever. Vi skapar. Det är också då vi strålar av självförtroende och självkänsla. Systemet som reglerar vår lust kallas BAS (Behavior activation system). Känslor som vi upplever i BAS är flera men enligt Tomkins är det i huvudsak glädje och intresse. Andra känslor är stolthet, nyfikenhet och förväntan.

När vi är i lust har vi högt lärande och vi agerar utifrån intentioner, hoppfullhet och önskan. Vi blir modiga och motiverade. Vi upplever att vi känner inspirtion och energi. Då blir vi också attraktiva.

Som ledare är det alltså viktigt att ha koll på de båda systemen – att vara medveten om signalerna hos sig själv men också hos andra. Om vi som ledare är igång i BIS, att vi är rädda och oroliga, så kommer det också att aktivera BIS hos våra kollegor och medarbetare.

Hjärnan fungerar så – genom hjärnans spegelneuroner så fångas andras känslor och beteenden upp, och de är smittsamma. Det betyder att en rädd ledare som agerar i stress och panik också har den effekten på omgivningen. Skillnaden i beteenden kan dock synas – någon kanske börjar jobba hårt på med att fixa problem medan andra passiviseras eller flyr uppgiften och sammanhanget.

Vi som ledare påverkas så klart av andras känslor och beteenden. Medarbetare runt om som är rädda och oroliga kommer också att aktivera det systemet hos oss själva också. Här kommer då ledarskapet in. Ledaren är medveten om vikten av och se båda systemen men kan hantera dem på ett effektivt sätt – för sig själv och andra.

Det betyder att jag som ledare kan känna oron och rädslan och förstå att det är någon annans rädsla jag smittas av. Jag kan också se att signalen kan vara ett tecken på att det är något viktigt akut som måste hanteras, men det behöver inte vara så – det är bara en varningssignal som vi medvetet kan förhålla oss till.

Ledaren kan också separera sig själv från den negativa känslan, medveten om att du inte är dina tankar och känslor, du kan stå kvar i känslan och samtidigt betrakta den, på avstånd. Du kan i rummet skapa en allmän medvetenhet kring känslan och därifrån göra ett skifte. Att se och välja att föra in de skapande och utvecklande känslorna och förhållningssätten som finns i BAS. Även de positiva känslorna smittar. Detta skapar energi och föder kreativitet och skaparkraft. Stressnivåer sjunker.

Ja, vi kan alltid se och tycka att den situation vi befinner oss i är besvärlig, olustig och obehaglig. Men starka ledare har just den mentala förmågan att göra skiftet till de positiva känslorna, att ändå vara livskraftiga och skapande, att bidra till hoppfullhet – hur mörkt det än kan se ut. Den färdigheten har effektiva och framgångsrika ledare, att vara i och aktivera BAS-systemet – hos sig själva och andra. Oavsett utmaning, situation och sammanhang. Just därför att det är då vi människor skapar och uppnår resultat på en högre nivå.

Det är också ett av de starka teman som ständigt upprepar sig i myter, sagor och berättelser.

Hur är då du som ledare – omger dig med levande livskraftiga människor eller har ni fullt upp med att överleva? Vilken del i det har du? Och hur skulle du vilja ha det?

Ohälsa inom elitidrotten

I DN skrivs det just nu en artikelserie om ohälsa inom elitidtotten. I dagens DN kan vi läsa om att Jan Nordström under ett år skildrat fotbollsklubben Kalmar FF inifrån. Han berättar om hur tabubelagt det är prata om och att inte må bra som idrottsman. Samtidigt som att det finns ständiga krav på höga prestationer. Det finns alltså människor inom elitidrotten, i det här fallet lagidrott, som mår dåligt med kraftigt negativa konsekvenser för både personen men också så klart för den närmaste omgivningen.

Det är inte särskilt förvåndande eftersom det inom elitidrotten, lagidrotten specifikt, precis som på alla andra arbetsplatser är människor som verkar. Dessutom finns det en idealbild om att elitidrottaren är en supermänniska. Hos elitidrottaren spökar rädslor om att inte kunna bidra, rädslan att förlora sin plats i laget, tränarens förtroende eller att tappa sin status och sitt ekonomiska värde. Fysiska skador är i alla fall påtagliga och ofta synliga men dessa pratas det inte heller öppet om – av samma skäl.

Den idealbild som presenteras av elitidrottaren gör också att självbilden, kollektivt och för individen, blir skev. Idrottsmännen är ju supermänniskor. Det skall elitidrottaren leva upp till.

En idag icke aktiv idrottsman som nog kan ses som en av de mest meriterade inom sin idrott berättade för mig att dessto mer framgångsrik han blev dessto större blev ångesten. Att bara rädslan för att misslyckas i enkla sociala sammanhang som att stå i en kö gjorde att hans liv var allt annat än normalt. Ändå presterade han på topp i tävling efter tävling under mer än 10 år. Den största rädslan var relaterad till andras tyckanden och reaktioner. Vad skulle de tänka och hur skulle det se ut. Det skulle leda till en konflikt kring den egna självbilden och vad vi tror är andras bild av oss själva. Vi slutar vara mänskliga för oss själva – åtminstånde för ett tag, men vad händer sen?

Paradoxalt nog så leder de höga kraven från andra och oss själva till motsatt effekt på prestationer – att prestationen inte blir så  god som den skulle kunna vara. Och över tid leder det till psykisk ohälsa hos individen.

Jag brukar säga för att hantera höga krav så behöver du mycket stöd från din omgivning. Högre ställer högre krav på  stöd – från familj, vänner, medarbetare och chefer. I det här fallet då spelare, ledare och tränare. Framgångsrika, högpresterande, utvecklande och välmående lag och arbetsplatser utmärker sig just på det sättet – att både förväntningar och stöd till gruppen och individen är högt. Det är tom en direkt del av ett gott ledarskap. Ledarskap hos både chef och tränare men också medarbetare och medspelare.

Att prata om det leder till ökad förståelse och därmed också hanterbarhet – det är viktigt att ledare bidrar till att skapa miljöer med vad som brukar kallas högt i tak och där det finns professionellt stöd. Det är också en av anledningarna till varför jag själv tycker att det är viktigt att skriva om det.

Vad kan du då själv direkt göra för att påverka din situation, och då utan att underskatta komplexiteten i frågan?

Till att börja med så påverkas du av din personlighet och dina övertygelser. Är du mer resilient så hanterar du din situation bättre. Resiliens är något som du som människa kan utveckla, ett sätt är att arbeta med mentala färdigheter.

En väg är att själv ha höga positiva förväntningar snarare än negativa krav på sin egen prestation. Det fins faktiskt ingen annan än du själv som väljer hur du kommer att hantera krav – ytterst så är det du själv som gör en tolkning av vilka krav som vilar på dig vilka då kan kopplas samman med extern lokuskontroll och yttre motivationsfaktorer. Genom att i stället se det som positiva förväntningar på dig själv så blir det roligare, du dömer inte dig själv samtidigt som du får en känsla av inre kontroll – inre kontrollokus och inre motivation.

Ett annat sätt är att uppleva en positiv bild av utmaningen. Att helt enkelt gilla läget och istället för att värdera resultatet se det positiva i processen, njuta av den och utvecklas i den. Att se det som fungerar bra och blir bra. Det är viktigt att du i prestationen njuter och har kul. Det leder till utveckling och i slutändan högre resultat.

Slutligen – håll dig hel och frisk! Då kan du träna mer och vila mer. Är du skadad prioritera rehabilitering. Vi vet att krämpor och skador på ett negativ sätt påverkar självförtroendet och självkänslan kraftigt. Ett nonchalant förhållningssätt till skador och krämpor kan vara första steget i en negativ spiral mot psykisk ohälsa.

Idrotten och lagsporter speglar samhället i stort – samma utmaningar och frågeställningar som finns inom elitidrotten finns också inom andra sektorer, på andra arbetsplatser. Överallt där det finns  människor lever vi med krav, normer och förväntningar. Processer och resultat. Länk till artikeln i DN: http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/utan-stodet-fran-spelarna-hade-jag-varit-dod-i-dag

%d bloggare gillar detta: