Hem » Självförtroende

Category Archives: Självförtroende

10 punkter till effektivt lärande hos barn inom idrott

Unga_spelare

1. Feedback, feedback, feedback. Ge massor av feedback till barnet utifrån process och prestation, vad och hur. Feedback skall ges direkt i under övningen för högsta effekt.  Se resultat mer som en konsekvens av dessa och belys de mer som avstämningspunkter än måsten och krav. Feedback är mycket kraftfullt, bra och rätt feedback är mycket förstärkande för personens självförtroende och självkänsla, det bidrar till motivation. Misskommunicerad feedback är i stället destruktiv. Se till att förhållandet mellan uppmuntrande, bekräftande feedback och utvecklande feedback bör är 9:1

2. Intruktioner. Tydliga, roliga och korrekta. Gärna detaljerat men kärnfullt. Ofta. Igen med fokus på process och prestation snarare än resultat. Kom ihåg att berätta om syftet och eventuella mål med övningen. Då är de inspirerande och leder också till högre motivation. Se till att ha balans mellan Instruktion, övning och feedback. 25% Instruktion, 50% övning, 25% feedback och reflektion. Så klart skall feedback vara integrerad i övningarna – den enligt mig vanligaste och största bristen.

3. Stigning i utmaning. Se till att börja enkelt och bygga på så att övningarna och uppgifterna blir mer komplexa, med fart! Går det för fort fram, var lyhörd – backa tillbaka igen. Kanske en grupp vill och kan genomföra de svårare momenten, låt dem göra det. Det upplägget stimulerar utveckling och motivation hos alla barn. Hjälp föräldrarna att förstå det med.

4. Förstärk attityden hos barnet. Som förälder, tränare och lärare – bidra till barnets förståelse för nyttan och glädjen i lärandet. Lärandet i sig är en enorm motivationskraft så när barnen får syn på sitt eget lärande kommer de egna förväntningarna och engagemanget i lärsammanhanget att stiga. Ge stöd och se förstärk goda känslor – förväntan, glädje, intresse och stolthet.

5. Se till att skapa utrymme för övning, tävling och lek – och ge löpande direkt feedback under den formen. Leken, övningen och tävlandet skapar lustkänslor som förväntan, glädje, intresse och stolthet. Barnet blir modigt och utmanar sig själv. Se till att barnen INTE väntar eller köar utan är ständigt aktiva. Se också till att bidra till att barnen har roligt – de är där av just den anledningen.

6. Ge beröm. När barnen lyckas med sina prestationer och resultat – fira och bekräfta, gör dem stolta. Bestraffa absolut inte barnen eller  utryck missnöje när de inte lyckas. Det hämmar dem – det är bara att prova och öva igen. Belys varje litet framsteg.

7. Var engagerad som förälder och vuxenstöd. Det är absolut inte samma sak som att vara tränare. Det är inte heller samma sak som att curla barnen.  Var uppmuntrande och glad. Supporta och var med ibland på träningar och matcher. Var inte krävande men supporta barnet så att de har utrustning, är på rätt plats, mätta, utvilade med rätt kläder och med dricka. Då känner sig också barnet betydelsefullt. Skapa inte olika rutiner med belöning vid seger och andra rutiner vid förlust – det kan upplevas som bestraffning! Gör hela sammanhanget roligt istället.

8. Se till att ha trygga hemmaförhållanden. Mat, sömn och goda relationer i hemmet. det betyder inte att olikheter och konflikter inte är tillåtet – tvärtom – men se till att de hanteras på ett effektivt sätt. Stå för goda värderingar.

9. Utmana och ifrågasätt mål, beteenden och värderingar. Utmana och sätt upp mål – utmana höjden i befintliga mål. Allt är tillåtet att ifrågasätta med synsätten att skapa förståelse och att allt kan bli bättre. Höga mål skapar intresse och förväntningar men det är också viktigt med stöd. Låt inte bristande självkänsla eller självförtroende komma ivägen för det. Att ifrågasätta för att förminska eller förskjuta är däremot inte ok.

10. Se till att lärandemiljön är spännande rolig, inspirerande och utmanande. Till att börja med – se till att använda faciliteterna när du har tillgång till dem. Är du i en bollhall så använd tiden maximalt till att just använda bollhallen. Springa utan klubba eller boll kan man göra under andra former. Tex så finns massor av forskning som visar på effekten och nyttan av lärande i utomhusmiljö – effekten är mycket högre än traditionell salsmiljö. Idrotten innebär ofta aktiviteter i utomhusmiljö – men prova att utveckla och byta den vanliga miljön.

Lycka till med din effektiva träning och support av barns utveckling inom idrott!

Att maximera lärande för barn inom idrott

lekande_barn

Trots all forskning och kunskap som finns kring barns och ungdomars utveckling och lärande så är det alldeles för få ungdomar och barn som verkligen får uppleva ett riktigt kraftfullt sammanhang för lärande och utveckling. Vi som vuxna och föräldrar bör ha högre förväntningar och själva bidra på ett effektivt sätt till att det sker, så att fler barn lyckas och mår bra oftare. Det är enligt mig en grundpelare i ett demokratiskt och väl fungerande hållbart samhälle.

I detta inlägg blandar jag mina egna synsätt, erfarenheter och uppfattningar med inspiration från modern forskning av bla J. Reeve visar på. Metoder som kan tyckas självklara men som sällan tillämpas fullt ut.

Ett tydligt exemmpel är den enorma skillnaden i hur de professionella ishockeyskolorna hanterar och utvecklar barnen jämfört med de mer enkla och till synes lekfulla skolorna där syftet till stor del handlar om att ha roligt. Eller jämfört med hur träning och utveckling hanteras i klubblaget. Jag menar att lärande i sig är roligt!

I grunden är det inte resurserna som är skillnaden utan 1) kompetens 2) Förhållningssätt och attityd hos lärare och tränare.

Jämför följande två scenarion i lagidrott för barn och ungdomar

1. Den vanliga och enkla träningen
20-25 killar och tjejjer med två tränare. Innan träningen delar tränaren lite enkel information om dagens träning för att sedan gå ut på plan och genomföra övningar. Tränaren inleder övningen med att under någon minut visa övningen för barnen utan att berätta om syftet med övningen. Vanligtvis används inte hela planen och spelargruppen som genomför övningen är 10 personer så det blir en hel del köbildning och stillastående. Barnen får öva på med lite uppmutrande ord som bra och fint lite då och då. Efter en stund avbryter ledaren övningen för att lite kort ge något tips, men det får inte ta för lång tid – barnen skall ju träna. Övningen pågår 15 minuter sen blir det vattenpaus innan nästa övning påbörjas – så pågår det tills det är 10 minuter kvar och det blir tvåmål. Då får barnen spela på tills träningspasset är slut. Alla är glada och nöjda.

2. Den effektiva träningen
20-25 killar och tjejjer med två tränare. Ledarna samlar barnen innan träningen för att berätta om dagens träning och betonar också syftet med de olika momenten, varför de är viktiga. Men han nöjer sig inte där – han utstrålar hur kul det skall bli att träna och få lära sig! Spelarna delas in i grupper om 5-6 spelare per grupp med en ledare i varje grupp, ledaren tar hjälp av andra föräldrar på plats. Ledaren inleder med att visa övningen noggrant med tydliga intruktioner och ber barnen göra samma moment – inledningsvis långsamt så att de lär sig hantera övningen. Övningen är upplagd så att det inte är köer eller väntande, farten på övningen ökar samtidigt som barnen var och en får direkt feedback. 9 av 10 är bekräftande och specifik feedback – bra där, precis så, du gör det där mycket bra. 1 av 10 är enklare korrigeringar och tips – gör så här så blir det enklare, gör på det här sättet istället, vi tränar på det här så gör så här. Feedbacken är då process och prestationsorienterad – fokus på vad och hur i stället för resultat. I praktiken springer ledaren runt och ger feedback till alla barn hela tiden – inte en tyst sekund!

Efter 10 minuter bryter  tränaren övningen – ber alla barn att fundera en stund på hur det har gått, hur det kändes och vad de lärt sig. Tränaren frågar också vad som kunde göras bättre. Barnen får svara och alla är delaktiga. Nu på igen med övningen i fem minuter för att sedan bryta för vattenpaus. På med ny övning som nu bygger på den förra men betydligt svårare. Tränaren med fortsatt fokus på process och prestation – inte resultatet. När det är 20 minuter kvar igång med tvåmålsspel – något som barnen älskar, att tävla, mäta sig och prova sina nya färdigheter. Under matchen får barnen igen massor av feedback på sina verktyg – men ledaren är inte särskilt styrande vad gäller taktik eller positioner. I stället läggs fokus på att alla skall vara delaktiga och kämpa samt fedback på vad och hur.

När träningen är över frågar tränaren gruppen vad som var var roligt, givande och bra idag. Barnen svarar och alla svar är rätt! Tränaren frågar också om vad som saknades eller vad som kunde vara bättre – och alla svar är rätt igen! Tränaren meddelar uppmuntrande att ja det där får vi titta mer på och ta med oss till nästa träning! Barnen går hem glada, intresserade och stolta över dagens träning.

Vad tänker du och ser du när du läser de två scenariorna. Känner du igen dig?  Vad uppskattar du mest? Hur är det i dina barns träningsmiljöer? Och hur skulle det vara om det var lika under match?

Inget av exemplen belyser en tränare som ställer höga krav på barnen, som gapar på barnen, skapar obehag eller har ett ohälsosamt resultatfokus. Ett scenario som är direkt destruktivt men inte helt ovanligt – priset är högt med konsekvensen att barnen tröttnar och i värsta fall får skadad självkänsla och lågt självförtroende.

I dessa båda exempel är tränaren vänlig och engagerad, sammanhanget är tryggt  – men det som skiljer är fårmågan att vara just tränare.

Båda exemplen skulle lika gärna vara tagna ur en skolmiljö. Den stora skillnaden är att ett tredje scenario med den aggressiva och resultatinriktade läraren är betydligt mer ovanlig i det sammanhanget.

När vi tittar på de två scenarierna så har det senare scenariot säkert 10 ggr mer mängd och kvalitet av instruktion, feedback och övning. Varje barn blir sett och växer. Barnen är gladare och mer intresserade. De lämnar träningen med högt självfötroende och god självkänsla. Det viktiga att belsa är kraften i feedback – men görs den på fel sätt så är den lika destruktiv som den kan vara skapande.

Forskning visar som sagt på tydliga effekter av olika faktorer inom barns lärande, där de absolut starkaste faktorerna är Feedback och instruktion, kvalitet i instruktion och kvantitet i instruktion – effekten av dessa överstiger allt annat med hästlängder. Därefter kommer acceleration, dvs tempot i hur utmaningen i lärandet stiger samt barnets inställning till träning och lärande. Här ligger mycket ansvar på tränaren att uppmuntra och utmana barnet på ett lekfullt sätt så att träningen blir rolig och aktiv. Att barnet själv märker av sitt växandet.

Lärcykeln
Maximera dessa faktorer för att uppnå högsta nivå av lärande.

Larandecykeln

Tro det eller ej men sedan kommer hemmiljö – hur tryggt, kreativt och bra har barnet det hemma.

Lärmiljö och engagemang från närstående påverkar också och är viktiga men har betydligt lägre effekt i deltagarens lärande och utveckling  än de andra nämda punkterna ovan. Tillsammans så skapar alla punkterna en väldigt effektiv och positiv lärupplevelse och lärmiljö för barnen – där deras relationer, förmågor, självkänsla, självförtroende och slutligen resultat blir väldigt goda.

Om du är tränare för barn – hur kan du utveckla träningarna så att du bidrar till barnens utveckling, glädje och intresse, självförtroende och sjävkänsla. Det här gäller också lärare och skolmiljö, eller alla sammanhang där barn växer och lär sig.

En utmaning i många sammanhang är tillgången på resuser. I det första exemplet spelar det ingen större roll om det är 1 eller 4 tränare – den stil tränaren har bidrar inte i någon större utsträckning till barnens utveckling. Större blir effekten med fyra tränare i det andra exemplet.

Om du är förälder, hur gör du för att bidra till och säkerställa att dina barn är i en utvecklande lärmiljö – oavsett skola eller idrott.

Jag vill avsluta detta inlägg med ett stort tack till alla fantastiska lärare, förskolelärare, tränare och föräldrar som bidragit till mina barns utveckling och lärande!

 

lekande_barn

Självkänsla: Livsnjutaren Ferdinand vs Bekräftelsesökaren Matadoren!

Utifrån föregående inlägg om de fyra fälten kring självkänsla – Filmen om tjuren Ferdinand och Matadoren belyser på ett otroligt roligt och underhållande sätt de olika världarna vi lever i när självkänslan spelar oss spratt och tar oss till ytterliggheter.

Filmen i sig belyser klassiska mytiska dilemman kring självbild, kärlek och rädsla. Bildligt sett så dör Matadoren eftersom han förödmjukas och självbilden får sig en rejäl törn.

Reflektera också över Ferdinands självförtroende och självtillit. Och detsamma för Matadoren.

 

 

Självkänslan gör dig till Livsnjutare eller Bekräftelsesökare

De två dimensionerna av självkänsla – Bassjälvkänsla och Prestationsbaserad självkänsla – leder till fyra kombinationer.

Högpresteraren – Stark bassjälvkänsla och Stark prestationsbaserad självkänsla Dessa personer har ett starkt behov av att prestera men ett misslyckande ses inte som ett hot mot sig själv, sin självkänsla. Personen har hög tolerans mot egna misslyckanden och också s.k. låg testängslan – de hanterar utmaningar och prestationer på ett effektivt sätt. Personerna njuter av utmaningar och experimenterar gärna för att lära sig mer. De inspireras av egna och andras framgångar.

Personerna håller ett samtidigt fokus på såväl process, prestation och resultat. Personer och grupper inom denna kategori blir ofta lyckliga och framgångsrika över tid. De känner ett starkt socialt självförtroende.

Bekräftelsesökaren – Svag bassjälvkänsla och stark prestationsbaserad självkänsla Dessa personer har också ett starkt behov av att prestera. De är starkt tävlingsinriktade men ofta med en fientlig inställning till konkurrenter och motståndare. Den svagare bassjälvkänslan leder till att de känner sig rädda för att misslyckas vilket de ofta oroar sig för. Det i sin tur leder till ängslan och nervositet inför prestationer.

Genom att självkänslan bygger på goda prestationer och resultat så ställer personen höga, perfektionistiska krav på sig själv. Ett misslyckande är ett hot mot självet – den egna självbilden, att duga och acceptera sig själv. Personen har också ett större behov av att bli omtyckta och beundrade av andra. Värderingen av sig själv ligger i händerna hos andra snarare än sig själv.

Likväl som att det finns många högpresterare inom denna kategori så är en annan risk med personer inom i denna kombination att de uthålligt inte vågar sätta höga mål eller att de inte är beredda göra den satsning som krävs för att lyckas. Misslyckanden slår hårt mot den egna självbilden. Det kräver dessutom kontinuerligt hög ansträngning och anspänning med risken att det då inte blir särskilt roligt – snarare direkt obehagligt.

Det sociala självförtroendet brister då de inte värderar sig själva högt.

Personer med denna kombination är vanligt förekommande inom presterande yrken och inom elitidrott.

Livsnjutaren – Stark bassjälvkänsla och svag prestationsbaserad självkänsla Personer med den här kombinationen är ofta väldigt nöjda med livet och sig själva. Jag tänker på Anders låt ”Jag är glad för att jag är nöjd” och galenskaparnas ”Det skall va gött att leva”. De behöver inte prestera för att må bra eller känna sig lyckliga. De bryr sig inte heller så mycket om vad andra tycker och tänker – de behöver inte känna sig kompetenta, ingen beundran eller bekräftelse i större utsträckning. Framför allt inte i andras ögon då de själva står för värderingen av sitt egenvärde.

Personerna saknar tävlingsängslan, de har låg tävlingsinriktning och har lägre krav på sina prestationer och dess kvalitet. Det är ju inte så viktigt.

Personer i denna kategori har ofta ett starkt socialt självförtroende. De upplevs tydliga och raka.

Den lille – Svag bassjälvkänsla och svag prestationsbaserad självkänsla Personer med svag bassjälvkänsla och prestationsbaserad självkänsla har inte så starkt behov av prestation eller är särskilt intresserade av tävlan.

De tvivlar också på sin prestationsförmåga och prestationers kvalitet. Personerna undviker vanligtvis utmaningar, de bidrar inte till att individen mår bättre, de är helt enkelt meningslösa.

Det sociala självförtroendet är oftare lägre. Det är Inte så viktigt att vad andra tycker och tänker samtidigt har personen svårt att uppskatta och acceptera värdet på sig själv.

6 tips till ökat självförtroende

Hur kommer du då dit!? Att utveckla ditt självförtroende Enklast är att tillämpa de fördelar som gott självförtroende ger och kompletterar det med goda beteenden. Att utveckla sitt självförtroende kräver en insats. Det är en investering i sig själv. Det tar tid och ansträngning men är enormt belönande.

En kommentar som jag får höra ibland är att det är så svårt eller så tufft att genomföra punkterna som jag kommer till nedan. Jag är trött eller sliten efter alla ansträngningar som gjorts, det finns en massa annat som jag måste göra, förhålla mig till eller prioritera.

Jag påstår att det alltid handlar om att göra ett val och ofta ett svårt val när självförtroendet inte är på plats. Med ett starkt självförtroende i första hand så kommer du inte att komma med de förklaringarna. Då vill du ju utvecklas, du vill bli ännu bättre och tror på att du har resurserna och förmågan att nå dit. Du gör ett väldigt medvetet val och står inte i vägen för dig själv.

Här kommer övergripande punkter som både forskning och egen erfarenhet pekar på för att nå högre självförtroende inom just dina områden.

1. Sätt höga mål och bestäm dig för att nå dem Ofta är det svårt att sätta höga mål då du kommer att börja kalkylera om dina möjligheter att nå dem eller vad som kan hända om du inte når dem. Eller att målet i slutändan inte är värt insatsen som krävs för att nå dit. Släpp det.

Utgå ifrån vad du gillar och sätt höga mål utifrån det. Undersök på vilket sätt målet kommer att göra skillnad för dig och din omgivning. Blir det meningsfullt så blir också målet viktigt. Beskriv det så att det blir tydligt. Lev dig in i hur känslan är att faktiskt nå det målet. Tänj lite till på målet. Och till slut, bestäm dig. Gillar du det så har du redan tagit ett stort kliv – du har skapat positiva känslor och förväntningar.

2. Skapa förutsättningar för positiva känslor Gör det du gillar, fira framsteg och bli medveten om dina förväntningar. Väl också att gilla det du gör. Se till att ditt synsätt på den miljö du verkar i är utvecklande och stimulerande. Du är aldrig ett offer utan en del av alla de lösningar som kommer att leda fram till de positiva resultat som skapas. Se till att vara medveten om dina styrkor och använder dem för att prestera. Det är kul. Se också till att du inte blir ett hinder för andras goda självförtroende.

Var optimistiskt, tro på och sök efter lösningarna. Viktigt är att se lärande och inte misslyckanden i situationer. Att också gilla utmaningarna – även om de kanske är svåra. Du måste ju använda mer av dig själv för att lyckas.

Om du är i ett lag se till att förankra och sprida goda känslor, det är ett medvetet val!

3. Var mer koncentrerad Gå medvetet in för att koncentrera dig på din uppgift. Se till att skapa rutiner och förhållningssätt till dig själv och din omgivning så att du inte blir störd av andra eller störs av dig själv och dina tankar.

Beskriv för dig själv hur du vill att du själv skall bete dig och tänka i presterande situationer för att behålla din koncentration. Kom överens med dig själv och håll dig till det. Var extra medveten och närvarande i relation till din prestation – var extra noggrann. Och var det lite längre hela tiden. Sätt upp tidsramar för din koncentration och pressa gränsen för den hela tiden. Håll på lite längre.

År du idrottsutövare är det viktigt att skapa utrymme för att träna sig i koncentration. I tävlingssammanhang så vill du såklart redan ha skapat automatiska rutiner och utvecklat din koncentration – då du under prestation inte tid att tänka på det. Ibland behöver du dock påminna dig själv.

4. Öka din arbetsinsats Arbeta intensivare –  oftare, längre och hårdare. Om och om igen. Genom att arbeta och träna intensivare och längre så bejakar du och bekräftar du din förmåga och dina prestationer. Det är viktigt att du efter varje dag eller varje pass faktiskt reflekterar över vad du gjort bra.

Att du blir medveten om vad som under det här passet fungerade bra för dig, vad som blev bättre. Att du blir medveten om det och bekräftar det för dig själv. Du blir stolt och skapar dessutom automatiska positiva beteenden. Då kan du prova något nytt eller svårare nästa gång. Dina ansträngningar blir meningsfulla. Du blir medveten om din kompetens.

Tar du steg närmare målet eller följer planen bejaka det också. Om inte acceptera det och förbered dig för morgondagen.

Dina resultat är alltid summan av alla dina handlingar. Gör du mer så får du mer, se därför till att göra ofta. Att göra tillräckligt rätt är nyckeln, då utvecklas du och skapar resultat.

5. Utveckla dig själv Se till att ha förebilder som inspirerar dig. Se till att verka i sammanhang med människor som har god förmåga och gott självförtroende – det påverkar dig. Se till att skapa en egen utvecklingsplan för dig själv. Kompetensutveckla dig själv. Hitta vägar till eget lärande så att du blir skickligare på det du gör. Var öppen för nya angreppsätt och testa. Vissa saker kommer du att förkasta och andra tar du till dig, det som passar dig. Ha synsättet att du alltid kan lära dig något av varje tillfälle och i varje möte. Undvik att döma dig själv. Var nyfiken och intresserad av andra men också på dig själv – hur kan du hantera dig själv och lära dig ännu mer i varje sammanhang, i varje situation och i varje möte. Det är ett förhållningssätt som du väljer att ha.

6. Vik dig inte, stå på dig När du tvekar eller sviktar, när du hör en inre negativ röst, när du är rädd – stå på dig. Var medveten om din tvekan och din rädsla men låt dem inte ta fäste. Betrakta dem – var medveten om att du inte är dina tankar. Betrakta dem. Det finns inga misslyckanden utan bara lärdomar. Det kan vara jobbigt men det är bara för att du är ovan. Gå tillbaka till att anstränga dig, koncentrera dig och förvänta dig mer. Ditt självförtroende växer.

Lycka till med att utveckla ditt självförtroende!

5 Konkreta effekter av gott självförtroende

1. Hög målsättning Med starkt självförtroende så sätter du betydligt högre mål. Vi som människor vill i grunden bidra och skapa värde. Det tryggar vår överlevnad och status. Tror du på din förmåga så ställer du upp högre mål, helt enkelt för att du kan och skapar ett större värde. Du gör skillnad på ett positivt sätt.

2. Positiva känslor Med ett starkt självförtroende så gillar du det du gör. Du känner glädje i både träning och prestation. Det är kul att använda dig själv, du skapar. Din förväntan på prestation ökar, din nyfikenhet och ditt intresse att utvecklas och prova nya sätt ökar. Du behöver inte begränsa dig – du har nära till kreativitet och flow. Du presterar på topp.

3. Hög koncentration Om du tror på din förmåga så störs du inte av negativa inre tankar eller störningar i omgivningen. Du lägger inte märke till dem eftersom du är fullt upptagen med det du gör. Det spelar faktiskt ingen roll hur mycket oljud det är omkring dig eller vad som kan hända – nu eller sen – du kommer ju ändå att lyckas. Det finns inga rädslor som sätter stopp för ditt agerande. Du blir uppslukad i det du gör.

4. Hög arbetsinsats Eftersom du tror på det du gör så ökar också din arbetsinsats. Du anstränger dig hårdare och oftare därför att du vet att det leder till resultat. Både i träning, förberedelse och prestation. Det i sig är inget problem eftersom du tror på din förmåga att hantera den extra belastningen och gillar att tänja på gränsen för din egen förmåga.

5. Utveckling, resultat och momentum Som summa av de ovanstående punkterna kommer du att utföra goda prestationer och nå gott resultat. Det blir i sig en bekräftelse på din förmåga att både prestera och utvecklas. Du vill mer, sätter högre mål, upplever mer av positiva känslor, koncentrerar dig mer och arbetar hårdare. Du skapar ett positivt momentum hos dig själv. Du får starkare självförtroende.

Som ledare – se till att skapa förutsättningar för att utveckla självförtroendet, kollektivt och individuellt, hos människor i din omgivning! Då utöver du ledarskap!

Hur utvecklar du då ditt självförtroende? Läs 6 tips till ökat självförtroende

Självförtroende – vägen till prestation och resultat

Det är ofta frågan om självförtroende kommer upp i mina möten med både chefer, ledare och idrottsutövare. Ibland är det en direkt fråga men ofta dyker den upp som en fråga utifrån att hantera situationer och sig själv.

I grunden handlar självförtroende om tilliten till sin egen förmåga att hantera och lösa sin situation. Ofta utrycks bristen på självförtroende som en frustration över det som inte fungerar, det som inte kan uppnås eller det som borde hända. Hos sig själv men också hos andra, i verksamheten eller utifrån ett sammanhang.

Med ett starkt självförtroende så löser sig frågeställningarna av sig självt – de kan ju hanteras

Vad är då självförtroende? I grunden är det tron eller direkt övertygelsen om att jag som person har kompetensen och förmågan att hantera och lösa specifika situationer, utmaningar och uppdrag. Att jag har verktygen och kompetensen. Det är alltså situationsspecifikt och handlar om hanterbarhet.

Jag kan ha ett bra självförtroende inom ett visst område men ett sämre inom ett annat. Och det skiljer sig mot självkänsla som handlar om att vara.

Det enklaste sättet att undersöka en persons självförtroende är att fråga om målsättningar. Med högre självförtroende så sätts högre mål – helt enkelt därför att personen har tron på förmågan att nå de högre målen. Men också att personen är mer medveten om på vilket sätt personen vill göra skillnad. Att våga göra skillnad.

Självförtroendet kan också betraktas ur flera dimensioner.

Breda eller smala områden Ett brett område skulle vara att tala inför grupp. Det är ett område som är användbart i många sammanhang och i mötet med andra människor, ständigt. Vi kan kalla det en metafärdighet. Ett smalt område skulle kunna vara att spela piano, kasta spjut eller hantera bilder i Photoshop. Det blir väldigt specifikt och användbart i ett mer avgränsat sammanhang.

Relation eller teknik Som i exemplet ovan. Har du självförtroende att tala inför grupp så handlar det om att skapa relationer, inspirera, informera och kommunicera. Att påverka. Det har med samröret med andra människor att göra. Ett tekniskt självförtroende kan du ha oberoende av andra människor. När jag spelar piano så har jag min färdighet oavsett omgivning och sammanhang – om jag är själv eller med andra. Tror jag på min förmåga att spela piano så sätter jag mig där och spelar oavsett.

Hur utrycker sig då bristen på självförtroende? När mitt självförtroende sviktar ställs jag inför en rad utmaningar. Då börjar jag kalkylera risk och värdera mig själv. Tänk att spela för så många? Eller tänk att spela för just den här gruppen, hur kommer det att gå? hur kommer det att sluta? Klarar jag av det här? Tänk om jag misslyckas!

Det är besvärliga frågor som gör mig medveten om mig själv. Frågor som tar massor av energi och som begränsar min förmåga. Det tar bort fokus och koncentration. Det begränsar min förmåga att fatta beslut. det får mig att spendera energi på massor av detaljer som inte skapar i nuet.

Ofta uttrycker sig bristen på självförtroende på ett mer subtilt och diskret sätt, för oss själva på ett omdevetet sätt. Jag undviker att göra vissa saker, eller jag väljer att göra dem på ett visst sätt för att vara mer säker. Jag börjar tvivla eller tveka – det känns osäkert, det känns dumt, det leder kanske inte till resultat. Det har gjorts förut utan att lyckas.

När självförtroende sviktar gömmer jag mig i gruppen eller utrycker att vi borde göra på ett säkrare, eller försiktigare sätt. Jag undviker riskatagande. Jag spekulerar i vad som händer om jag misslyckas. Jag styrs av farhågor och rädslor.

Ibland visar sig bristande självförtroende i att vi utrycker oss som att vi inte borde eller får göra saker. Vi borde inte fundera på det nu, då blir det bara grubblerier och då vet vi vart vi hamnar. Då visar vi starka tecken och signaler på att vi faktiskt inte tror på att vi kan hantera oss själva! Det märks hos omgivningen, vi människor är experter på att fånga upp sådana signaler – och ofta gör vi det omedvetet. Det är en stor skillnad på om vi väljer att inte fundera på frågan utifrån våra rädslor eller om vi väljer att inte agera därför att vi prioriterar annat – det kan helt enkelt vara annat som viktigare, som leder till bättre resultat.

Ytterliggare ett sätt att bli medveten om svagt självförtroende hos sig själv och andra är att vara medveten om hur vi tolkar vår omgivning. Hur vi attribuerar. När vi automatiskt reagerar negativt på andra människors tankar och beteenden som faktiskt inte alls behöver vara negativa så gör vi det därför att våra varnings- och försvarssystem är aktiva. Vi antar, dömer och bedömer. När vi är rädda och osäkra så blir det så. När vi är osäkra på om vi kan hantera situationen och är rädda för att misslyckas så aktiveras våra varningssystem. Vi blir vaksamma och agerar aggressivt, vi vill ju eliminera hoten mot de resultat som vi vill uppnå. Ofta blir konsekvenserna mer negativa än positiva – särskilt ur ett ledarskapsperspektiv.

När vi känner självförtroende förstår vi kanske inte vad som sägs eller vad som händer, vi förstår inte vad andra menar men vi tolkar inte in det negativa. Vi blir i stället nyfikna på ett skapande sätt. Allt görs i ett gott syfte, i en god mening.

Det är alltså stor skillnad på att verka i ett sammanhang med människor som lyser av gott självförtroende till skillnad mot en mer rädslostyrd organisation. Gott självförtroende smittar av sig på ett positivt sätt. Bristen på självförtroende leder till passivitet, rädsla och distans – svagare självförtroende

Det goda självförtroendet Med gott självförtroende så ser du alltså ingenting som hot. Du litar både på din egen och andras förmåga. Du har en massa frågor och problem som skall hanteras och sånt är livet. Du har tillit till din och andras förmåga. Du blir intentionsdriven utifrån vad du vill uppnå istället för rädslostyrd med fokus på allt det negativa som kan hända.

Med gott självförtroende blir du öppen och lösningsorienterad. Villig att lyssna och ta in.

Med bättre självförtroende så låter du också din omgivning ta ett större ansvar. De har ju förmågan att lösa problem och skapa, och om de inte har det så tror du så pass mycket på dig själv att du kan hantera det och ställa allt till rätta om det skulle behövas. Då kan du stödja och supporta när det som mest behövs.

Självförtroende leder alltså till utveckling, av dig själv och andra.

Fortsätt gärna med att läsa 5 konkreta effekter av gott självförtroende 

%d bloggare gillar detta: