Hem » Offensivitet

Category Archives: Offensivitet

10 punkter till effektivt lärande hos barn inom idrott

Unga_spelare

1. Feedback, feedback, feedback. Ge massor av feedback till barnet utifrån process och prestation, vad och hur. Feedback skall ges direkt i under övningen för högsta effekt.  Se resultat mer som en konsekvens av dessa och belys de mer som avstämningspunkter än måsten och krav. Feedback är mycket kraftfullt, bra och rätt feedback är mycket förstärkande för personens självförtroende och självkänsla, det bidrar till motivation. Misskommunicerad feedback är i stället destruktiv. Se till att förhållandet mellan uppmuntrande, bekräftande feedback och utvecklande feedback bör är 9:1

2. Intruktioner. Tydliga, roliga och korrekta. Gärna detaljerat men kärnfullt. Ofta. Igen med fokus på process och prestation snarare än resultat. Kom ihåg att berätta om syftet och eventuella mål med övningen. Då är de inspirerande och leder också till högre motivation. Se till att ha balans mellan Instruktion, övning och feedback. 25% Instruktion, 50% övning, 25% feedback och reflektion. Så klart skall feedback vara integrerad i övningarna – den enligt mig vanligaste och största bristen.

3. Stigning i utmaning. Se till att börja enkelt och bygga på så att övningarna och uppgifterna blir mer komplexa, med fart! Går det för fort fram, var lyhörd – backa tillbaka igen. Kanske en grupp vill och kan genomföra de svårare momenten, låt dem göra det. Det upplägget stimulerar utveckling och motivation hos alla barn. Hjälp föräldrarna att förstå det med.

4. Förstärk attityden hos barnet. Som förälder, tränare och lärare – bidra till barnets förståelse för nyttan och glädjen i lärandet. Lärandet i sig är en enorm motivationskraft så när barnen får syn på sitt eget lärande kommer de egna förväntningarna och engagemanget i lärsammanhanget att stiga. Ge stöd och se förstärk goda känslor – förväntan, glädje, intresse och stolthet.

5. Se till att skapa utrymme för övning, tävling och lek – och ge löpande direkt feedback under den formen. Leken, övningen och tävlandet skapar lustkänslor som förväntan, glädje, intresse och stolthet. Barnet blir modigt och utmanar sig själv. Se till att barnen INTE väntar eller köar utan är ständigt aktiva. Se också till att bidra till att barnen har roligt – de är där av just den anledningen.

6. Ge beröm. När barnen lyckas med sina prestationer och resultat – fira och bekräfta, gör dem stolta. Bestraffa absolut inte barnen eller  utryck missnöje när de inte lyckas. Det hämmar dem – det är bara att prova och öva igen. Belys varje litet framsteg.

7. Var engagerad som förälder och vuxenstöd. Det är absolut inte samma sak som att vara tränare. Det är inte heller samma sak som att curla barnen.  Var uppmuntrande och glad. Supporta och var med ibland på träningar och matcher. Var inte krävande men supporta barnet så att de har utrustning, är på rätt plats, mätta, utvilade med rätt kläder och med dricka. Då känner sig också barnet betydelsefullt. Skapa inte olika rutiner med belöning vid seger och andra rutiner vid förlust – det kan upplevas som bestraffning! Gör hela sammanhanget roligt istället.

8. Se till att ha trygga hemmaförhållanden. Mat, sömn och goda relationer i hemmet. det betyder inte att olikheter och konflikter inte är tillåtet – tvärtom – men se till att de hanteras på ett effektivt sätt. Stå för goda värderingar.

9. Utmana och ifrågasätt mål, beteenden och värderingar. Utmana och sätt upp mål – utmana höjden i befintliga mål. Allt är tillåtet att ifrågasätta med synsätten att skapa förståelse och att allt kan bli bättre. Höga mål skapar intresse och förväntningar men det är också viktigt med stöd. Låt inte bristande självkänsla eller självförtroende komma ivägen för det. Att ifrågasätta för att förminska eller förskjuta är däremot inte ok.

10. Se till att lärandemiljön är spännande rolig, inspirerande och utmanande. Till att börja med – se till att använda faciliteterna när du har tillgång till dem. Är du i en bollhall så använd tiden maximalt till att just använda bollhallen. Springa utan klubba eller boll kan man göra under andra former. Tex så finns massor av forskning som visar på effekten och nyttan av lärande i utomhusmiljö – effekten är mycket högre än traditionell salsmiljö. Idrotten innebär ofta aktiviteter i utomhusmiljö – men prova att utveckla och byta den vanliga miljön.

Lycka till med din effektiva träning och support av barns utveckling inom idrott!

Aktiv vs Passiv

Green Bay Packers Defense

Är du i en miljö som premierar initiativkraft, handling och proaktivitet eller passivitet, försiktighet och avvaktande. Vilket är roligast och vad leder till bäst resultat?

Min vän Blaise Winters har en spännande inställning till aktivitet och passivitet. Blaise Winter är en fd amerikansk fotbollsspelare, Defensive End, med 9 år i NFL och över 300 tacklingar bakom sig. För att utveckla sin förmåga och som började han träna kampsport. Han ville få mer flöde i sina rörelser och bli effektivare med händerna, bli bättra på att möta och bemästra situationerna han mötte på planen. För Blaise blev det ännu tydligare att aktivitet leder till resultat.

Att ta initiativet Inom amerikansk fotboll brukar vi säga att anfallet agerar och försvaret reagerar. Försvaret ställer upp för att möta anfallet och det gäller att läsa uppställningen och analysera anfallsspelet inom någon bråkdel av en sekund för att kunna sätta in rätt åtgärd.

I slutet av 90-talet tog det extrema offensiva passningsspelet fart i NFL genom lag som Colts, Rams, Packers och Patriots. Det var påhittigt, djärvt och modigt. Colts och Patriots skördade enorma framgångar – tom Rams som var tidernas sämsta lag vann Superbowl 2000!

Vi lever i ständig förändring Försvarets motmedel blir att sätta ännu högre press på QB genom aggressiva blizar och passrush, och på så sätt minska utrymmet för anfallet att lyckas med ett effektivt passningsspel. Den defensiva linjen är nu maskinen som agerar och där den offensiva linjen reagerar, där Defensiva Ends är det tyngsta och kraftfullaste vapnet. Förutsättningarna för QB och anfallen förändras.

Intention leder till aktivitet Det Blaise menar är att intentionen på defensiva linjen alltid är att nå QB så snabbt som möjligt. Det gäller att ta initiativet direkt. Den defensiva linjen går till attack, de jagade blir den jagande. En passiv motståndare hamnar då direkt i underläge och på hälarna. En linjespelare som avvaktar för att se eller förstå vad som skall ske har redan förlorat – han blir överspelad. Intentionen att reagera är oftast förlorarens väg. Vi kan också kalla det proaktivitetens seger över reaktivitet, pådrivandets seger över avvaktandet.

Den offensiva linjespelaren som istället är intentionsdriven, målinriktad och offensiv är ett större hot. Den använder sin kraft och tar initiativet. Då blir det istället kamp. Kampen leder till att du förlorar tid och momentum, något som du inte har råd med i någon sport – du får jobba hårdare, vara smartare och vara skickligare rent fysiskt. Och du måste vara beredd på förändring – i varje mikrosekund. Men du har din intention, du väntar inte på den.

Blaise tycker att de flesta offensiva linjespelare han spelat mot faktiskt är den avvaktande och passiva typen. Och jag vågar påstå att så är det i de flesta sammanhangen, oavsett sport eller andra sammanhang.

Hur många gånger har du inte på arbetsplatsen väntat på något som skall ske? Eller på att någon annan gör något? Eller när du är orolig över något – brukar det du oroar sig inträffa? Eller kan du skapa önskade resultat genom att agera utifrån din intention (inte din reaktion, för då händer något annat!)

Aktivitet leder till utveckling Frågar du en puckförande back inom hockeyn vad som är jobbigast att hantera så blir svaret en aggressivt checkande motspelare. Visst du kan vända bort honom men det är betydligt mer utmanande och krävande att möta hårt checkande forwards som trampar in i situationen, hela vägen. Om och om igen. Tänk Widing, Larsson, Thuresson eller Enterfeldt när de är som bäst. Och om de missar så är det dig hack i häl igen, direkt.

Det är när det är som jobbigast som vi också har som mest potential att lära oss, att utvecklas. Det är också tydligt inom idrotten. Det är sällan de lag som går igenom Elitserien bekymmerslöst som sen vinner SM-guldet, de är helt enkelt inte tillräckligt förberedda.

Den ishockeyspelare som avvaktar och är passiv vid sargen förlorar ofta pucken, den spelare som är aktiv och bestämd vinner ofta tillbaka pucken, om inte på egen förmåga så på grund av motståndarens misstag – en felpassning eller ett felskär. Ännu kraftfullare är att aktivitet utvecklar självförtroende och därmed förmåga. Även om du inte lyckas just nu, eller idag, så formar och utvecklar du dig själv – du kommer att bli en vinnare!

Den passive avvecklar sig själv och drar igång en negativ spiral. Negativa tankar och negativa inre samtal ligger nära tillhands. Hopplöst, trist och utsiktslöst.

Handling är grunden till ökat självförtroende. Ytterst kan vi se idrott med motståndare som en kamp mellan självförtroenden. Där inte bara matchen nu som avgörs utan också utvecklingen framåt. Den som vinner i längden är den som tror på sin potential och sin egen utveckling. Och de individer som är mest närvarande och aktiva, konsekvent och upprepat.

Kärnan i självförtroende är att fatta beslut och handla, att agera, att ta action. Intentionsdrivet och bestämt. Det kräver mod. Blir inte utfallet vad du önskar, fatta ett nytt beslut – med fokus på din intention. Om och om igen. Det är att vara aktiv, offensiv och proaktiv. Då hjälper du dig själv och laget. Du utvecklas, skapar momentum och utvecklar självförtroende. Det är personligt ledarskap.

En miljö där människor är aktiva är utvecklande, individerna utmanar och handlar, färdigheter och själförtroendet växer. Som ledare är du ansvarig för att du själv är aktiv och handlar, som ledare är du ansvarig för att miljön du leder och verkar i är aktiv. Vi blir som vi umgås, på alla plan.

Se till att alltid vara aktiv!

%d bloggare gillar detta: