Hem » Känslor

Category Archives: Känslor

Tack Pappa

20130623_165110

Mamma, pappa och Amanda, 2013

Senaste veckan har varit ledsam och sorgefylld. Min far har gått bort, alldeles för hastigt efter en tid med cancer i bukspottskörteln. Vi hade alla hoppats att medicinering skulle hjälpa och att han skulle vara med oss en tag till, kanske tom några år. Men tyvärr så blev påfrestningen av sjukdomen för hög.

Pappa var stolt in i det sista. Hoppfull utan att klaga. Inte för att det är fel att beklaga sig, men med hans bakgrund och livsinställning så låg inte beklagan för honom. Visst kunde han då och då utrycka missnöje och låta sitt karelska blod svalla med ilska och surhet. Men oftast skakade han av sig det och gick vidare, det du inte kan förändra är det ingen ide att jämra sig åt. Acceptera situationen och lev med det var snarare ett motto.

Pappa har under de senare åren hittat frid och inlett en ny fas i relation till barnbarnen. Han pratade med dem om livet och ekonomisk trygghet. Nu lämnar han en tomrum efter sig för oss barn, barnbarn och inte minst min mor.

Han beklagade sig alltså inte över sin sjukdom, han var däremot medveten om att om de upptäckt sjukdomen tidigare så hade hans prognos sett annorlunda ut. Kanske var det hans inställning som gjorde att läkaren där innan sommaren hävdade att han var en stark och ståtlig man i sina bästa år. Om han bara tar Alvedon och vilar så går det över. Annars så får han komma tillbaka senare.

Senare blev för sent.

Pappa var en storkonsument av kaffe, och när han under sensommaren blev tröttare samtidigt som han tappade aptiten på kaffe insåg vi att det verkligen inte stod rätt till. Han började också att svälla. Tester och röntgen genomfördes och i oktober kom beskedet att han hade cancer i bukspottskörteln som trycker på kroppspulsådern.

Pappa tillämpade sin version av mindfulness. Under 26 år gick han fram och tillbaka till jobbet på Atlas Copco från huset i Nackanäs. Det bästa han visste var det monotona lunkade när han klippte gräset och grävde i trädgården. Varje morgon havregrynsgröt. Semesterveckorna på sommaren i södra dalarna. Vanor och rutiner. Ett måttligt och pragmatiskt liv utan överflöd.

Han hade började arbeta för Atlas Copco 1969. Ett stort och anrikt företag som stod för det som var viktigast i livet. Stabilitet och trygghet. Som krigsbarn lämnade pappa 3-år gammal tillsammans med farmor och farfar Finland och Helsingfors för stabiliteten i Sverige. Utbildad till civilingenjör inom geologi så ritade han gruvor i Kiruna innan han började rita borriggar för Atlas Copco.

Pappas sökande efter stabilitet och trygghet har format en plattform för mig själv. Vi fungerar på många sätt olika och det var först i vuxen ålder som jag förstod att min stabila, rättvisa och trygghetsökande far faktiskt skapat en plattform där jag kunde verka betydligt mer i risktagande, utforskande och förnyelse. Gemensamt för oss båda är ändå vår nyfikenhet och lekfullhet. Min far kunde vara barnsligt lekfull. Inte sådär påhittig och socialt, utan snarare barnsligt lekfull, humoristisk och nyfiken. Pappa är realist, jag är optimist. Humorister är vi båda. Humor och stabilitet var det generöst om hemma.

I övrigt så var han inte så generös. Uppväxt och uppfostran handlade om att lära sig att ta hand om sig själv och att klara sig. Det skall vara tufft. Människor behöver kunna klara sig själva. Så var det. Det har varit utmanande då min inställning är att livet är gränslöst, oändligt och resurser är inte begränsade – vi kan alla vara omåttligt generösa. Då utvecklas vi ännu mer. Det handlar inte om att överleva utan att leva. Båda skapar möjligheter och har sina utmaningar.

Men det fanns undantag. När jag var 10 år 1980 kom pappa hem med en dator – en ZX81. En dator med 1K ramminne som gjorde mig galen då det bara gick att skriva program med 1024 tecken i det ganska yxiga språket basic. Det gällde att jobba hårt med att optimera kod. Pappa var inte själv intresserad av datorer men förstod att detta var spännande och nytt.

När det var dags för studieval så var min far tydlig, bli ingenjör, arbeta för ett tryggt företag. Jag hävdade som 15-åring att självförverkligande och förnyelse är viktigare, i framtiden finns inga trygga jobb och du som individ behöver utveckla dig själv och arbeta med det du brinner för. Krångligt och orealistiskt tyckte min far och tog fram ledarutvecklingsmaterial som han själv använt. Jag gjorde profiler och ett förslag på yrke för mig var att bli klockmakare eller art director.

Det slutade med att jag studerade till dataingenjör samtidigt som jag studerade reklam på RMI-Berghs. Min far har aldrig riktigt fattat vad jag arbetat med, men han har utryckt stolthet när han hört om framgångar inom idrotten som ledare och coach, genomförande av spännande och viktiga utvecklings- och införandeprojekt inom IT.

Det viktigaste var dock alltid att jag, men framför allt barnen, mår bra och har det bra. Att familjen har det bra.

Under de sista veckorna slöt sig cirkeln. Min far visade sig för första gången sårbar. Att han inte behövde vara den trygga och stabila personen. Mer än i att han vägrade släppa hoppet och tron på att det skulle bli bättre. Han utryckte samtidigt att vad som än händer så kommer det att bli bra. Han har gjort det han kunnat för sin familj och de nära. De klarar sig själva och lever stabila liv.

I tisdag såg jag min far för sista gången. Jag trodde och önskade att vi skulle ses i igen. Samtidigt så var han tydlig med sitt budskap då han la handen på min kind, kramade mig och uttalade orden ”min lilla gosse”. Då kände jag mig som ett barn och vuxen förälder samtidigt. Det var väldigt klart. Därefter log han och sa ta hand om barnen. Mina tårar rann utmed kinderna. Vi ses snart igen viskade jag.

Nu är saknaden stor. Tack för allt.

 

 

 

10 punkter till effektivt lärande hos barn inom idrott

Unga_spelare

1. Feedback, feedback, feedback. Ge massor av feedback till barnet utifrån process och prestation, vad och hur. Feedback skall ges direkt i under övningen för högsta effekt.  Se resultat mer som en konsekvens av dessa och belys de mer som avstämningspunkter än måsten och krav. Feedback är mycket kraftfullt, bra och rätt feedback är mycket förstärkande för personens självförtroende och självkänsla, det bidrar till motivation. Misskommunicerad feedback är i stället destruktiv. Se till att förhållandet mellan uppmuntrande, bekräftande feedback och utvecklande feedback bör är 9:1

2. Intruktioner. Tydliga, roliga och korrekta. Gärna detaljerat men kärnfullt. Ofta. Igen med fokus på process och prestation snarare än resultat. Kom ihåg att berätta om syftet och eventuella mål med övningen. Då är de inspirerande och leder också till högre motivation. Se till att ha balans mellan Instruktion, övning och feedback. 25% Instruktion, 50% övning, 25% feedback och reflektion. Så klart skall feedback vara integrerad i övningarna – den enligt mig vanligaste och största bristen.

3. Stigning i utmaning. Se till att börja enkelt och bygga på så att övningarna och uppgifterna blir mer komplexa, med fart! Går det för fort fram, var lyhörd – backa tillbaka igen. Kanske en grupp vill och kan genomföra de svårare momenten, låt dem göra det. Det upplägget stimulerar utveckling och motivation hos alla barn. Hjälp föräldrarna att förstå det med.

4. Förstärk attityden hos barnet. Som förälder, tränare och lärare – bidra till barnets förståelse för nyttan och glädjen i lärandet. Lärandet i sig är en enorm motivationskraft så när barnen får syn på sitt eget lärande kommer de egna förväntningarna och engagemanget i lärsammanhanget att stiga. Ge stöd och se förstärk goda känslor – förväntan, glädje, intresse och stolthet.

5. Se till att skapa utrymme för övning, tävling och lek – och ge löpande direkt feedback under den formen. Leken, övningen och tävlandet skapar lustkänslor som förväntan, glädje, intresse och stolthet. Barnet blir modigt och utmanar sig själv. Se till att barnen INTE väntar eller köar utan är ständigt aktiva. Se också till att bidra till att barnen har roligt – de är där av just den anledningen.

6. Ge beröm. När barnen lyckas med sina prestationer och resultat – fira och bekräfta, gör dem stolta. Bestraffa absolut inte barnen eller  utryck missnöje när de inte lyckas. Det hämmar dem – det är bara att prova och öva igen. Belys varje litet framsteg.

7. Var engagerad som förälder och vuxenstöd. Det är absolut inte samma sak som att vara tränare. Det är inte heller samma sak som att curla barnen.  Var uppmuntrande och glad. Supporta och var med ibland på träningar och matcher. Var inte krävande men supporta barnet så att de har utrustning, är på rätt plats, mätta, utvilade med rätt kläder och med dricka. Då känner sig också barnet betydelsefullt. Skapa inte olika rutiner med belöning vid seger och andra rutiner vid förlust – det kan upplevas som bestraffning! Gör hela sammanhanget roligt istället.

8. Se till att ha trygga hemmaförhållanden. Mat, sömn och goda relationer i hemmet. det betyder inte att olikheter och konflikter inte är tillåtet – tvärtom – men se till att de hanteras på ett effektivt sätt. Stå för goda värderingar.

9. Utmana och ifrågasätt mål, beteenden och värderingar. Utmana och sätt upp mål – utmana höjden i befintliga mål. Allt är tillåtet att ifrågasätta med synsätten att skapa förståelse och att allt kan bli bättre. Höga mål skapar intresse och förväntningar men det är också viktigt med stöd. Låt inte bristande självkänsla eller självförtroende komma ivägen för det. Att ifrågasätta för att förminska eller förskjuta är däremot inte ok.

10. Se till att lärandemiljön är spännande rolig, inspirerande och utmanande. Till att börja med – se till att använda faciliteterna när du har tillgång till dem. Är du i en bollhall så använd tiden maximalt till att just använda bollhallen. Springa utan klubba eller boll kan man göra under andra former. Tex så finns massor av forskning som visar på effekten och nyttan av lärande i utomhusmiljö – effekten är mycket högre än traditionell salsmiljö. Idrotten innebär ofta aktiviteter i utomhusmiljö – men prova att utveckla och byta den vanliga miljön.

Lycka till med din effektiva träning och support av barns utveckling inom idrott!

10 tips till att leda genom att leva

Leda genom att leva

  1. Följ dina värderingar. Följ dina egna principer som bygger på dina egna värderingar, när du gör det kommer du i att vara i BAS. Då skapar du som mest. När du inte följer dina värderingar kommer du tappa tillit till dig själv och andra – då går du in i BIS. Att följa värderingar kräver mod – att helt enkelt att gå emot egna farhågor och rädslor.
  2. Ge stöd. Var supportande. Då kommer du närmare andra. Känslan av oro och rädslor hos människor i din omgivningen minskar och BIS trycket sjunker. Samtidigt är supporten i sig en aktivitet som leder till positiva känslor hos dig själv.
  3. Uppmuntra dig själv och andra. Visa aktivt att du tror på att du själv och andra kommer att lyckas. Det kan vara skillnaden mellan initiativ tas och fullföljs. Skapar trygghet. Människors självförtroende och förväntningar höjs – leder till bättre prestationer och resultat.
  4. Se till att ha kul i det du gör. Välj att vara påhittig, utforskande, lekfull och humoristisk. Det smittar. Andra kommer att vilja skapa tillsammans med dig och du släpper loss kreativiteten och handlingskraft på en högre nivå.
  5. Fastna inte i konventioner, bilder av vad du tror är andras förväntningar eller hur det måste vara. Då är du i BIS. Var medveten om dem men låt dem inte styra hela din vardag. Styr förväntningar i större utsträckning själv utifrån tro och förhoppning. Välj att vara optimistisk. Det smittar.
  6. Stolthet. Se till att vara stolt och hitta stolthet i vardagen. Över det som du, och inte minst, andra uppnår. Det är tillåtet, att inte tillåta sig det är att vara i BIS. Vad tittar du efter och uppmärksammar hos andra. Fira framgångar, delmål och segrar. Du kan varje fredag uppmärksamma och tacka medarbetare och arbetskamrater för goda insatser – bara du letar efter dem så kommer exemplen att träda fram. Då blir både du och medarbetaren stolt. Det ger energi.
  7. Håll upp intresset. Se till att få utrymme att verkligen göra det som verkligen intresserar dig. Det är inom det området du har din största potential. Om du är nyfiken och vrider och vänder på frågeställningar så blir det mesta intressant.
  8. Nyfikenhet. När vi är i BAS är vi nyfikna. Vi kan alltså välja att vara nyfikna och då aktiverar vi BAS. I BIS känner vi ingen nyfikenhet alls utan har fullt upp med att förklara och försvara, att vara duktiga och ha rätt, eller andra fel. Förhålla oss till omvärlden. När vi är nyfikna så händer inte det i samma utsträckning – det är för tråkigt och ointressant.
  9. Förväntningar. Istället för att bli styrd av skeenden och omvärld, påverka och styr dig själv genom att sätta upp egna positiva förväntningar – på sammanhang, dig själv och andra. Vad du vill uppnå och hur du vill ha det. I stället för att vara orolig eller cynisk (med all rätt!) – var förväntansfull, hoppfull och ha tro. Aktiva val som leder till varande i BAS och därmed bättre resultat. Om dina förväntningar inte infiras, bli inte nedslagen – se det som tillfälliga motgångar.
  10. Acceptera sanningar som de är. Visst kan det vara nedsående och enkelt att fastna i brustna förhoppningar och förväntningar. Det kan skapa frustration, irritationer och besvikelse. BIS systemet dominerar. När du accepterar verkligheten som den är vilket också innebär att du inte heller ser dig själv som ett offer, så tonar du ned BIS. Istället kan du fokusera på att frigöra energi genom skapande. Du blir resilent och uthållig.

Leder du utifrån att leva eller överleva?

Enmanicipation_ledarskap

Runt ledare i organisationer kan vi se två mönster – antingen frodas människor, de känner glädje, låg stresspåverkan, utvecklas och lär sig. Eller så känner de sig illa till mods, känner sig osäkra, begränsade eller förminskade, stressnivån är hög och känslan av sammanhang är låg. Du kan tänka dig att detta inlägg handlar om dina chefer och hur andra är – i själva verket riktar det sig till dig. Hur är du och hur påverkar och hanterar du dig själv och din omgivning.

Vi människor är bärare av två känslosystem, det ena skapar känslan av lust och det andra känslan av olust, obehag och oro. Systemen är parallella och vi kan känna flera känslor samtidigt.

Systemen är livsviktiga utifrån perspektiven leva och överleva.

Systemet som skapar olustkänslor kallas för BIS (Behavior Inhibit System) och reglerar och hanterar hotfulla situationer. Det handlar om ren och skär överlevnad. Vi människor vill undvika obehag – kort sagt överleva. Obehaget leder till oro och skapar en känsla av brådska – vi måste reagera på det som utlöser obehaget direkt, annars så kan vi vara dödsdömda. BIS är rädslostyrt. Vi reagerar genom att fäkta, fly eller frysa. Mentalt eller fysiskt.

I grunden kan vi också säga att så fort vi förhåller oss till omgivingen – vad andra tycker och tänker, andras krav, regler och förhållningsregler. Så fort vi är självmedvetna och värderar oss själva så är det ett tecken på att BIS är aktiverat.

När vi är i olust så kan vi alltså prestera och fokusera – men vi använder inte vår förmåga särskilt effektivt. Fokus blir på att komma ur situationen. Det blir en fråga om att överleva. Det är varken särskilt inspirerande eller skapande. Det här händer när vi inte tror på vår förmåga eller känner oss värdiga eller att vi duger.

Det är också i BIS som vi säger att vi känner energidränage. Vi upplever oss själva och sammanhanget som stressande.

Forskning visar att när vi hamnar i BIS förlorar vi mer än 60% av vår prestationsförmåga. Jag vill påstå att det bara gäller enkla och rutinmässiga uppgifter. När det gäller att vara kreativ eller utveckla relationer tappar vi enligt mig själv 99% av vår prestationsförmåga – helt enkelt för att vi inte utvecklar relationer alls, eller inte ens kommer i närheten av de stora tankarna eller innovativa lösningarna.

Att vara i lust betyder att vi ur både ett prestations- och levnadsperspektiv är och har det bra. När vi är i lust så öppnar vi upp relationer, kommer närmare varandra, vi blir nyfikna, påhittiga och kreativa. Vi lever. Vi skapar. Det är också då vi strålar av självförtroende och självkänsla. Systemet som reglerar vår lust kallas BAS (Behavior activation system). Känslor som vi upplever i BAS är flera men enligt Tomkins är det i huvudsak glädje och intresse. Andra känslor är stolthet, nyfikenhet och förväntan.

När vi är i lust har vi högt lärande och vi agerar utifrån intentioner, hoppfullhet och önskan. Vi blir modiga och motiverade. Vi upplever att vi känner inspirtion och energi. Då blir vi också attraktiva.

Som ledare är det alltså viktigt att ha koll på de båda systemen – att vara medveten om signalerna hos sig själv men också hos andra. Om vi som ledare är igång i BIS, att vi är rädda och oroliga, så kommer det också att aktivera BIS hos våra kollegor och medarbetare.

Hjärnan fungerar så – genom hjärnans spegelneuroner så fångas andras känslor och beteenden upp, och de är smittsamma. Det betyder att en rädd ledare som agerar i stress och panik också har den effekten på omgivningen. Skillnaden i beteenden kan dock synas – någon kanske börjar jobba hårt på med att fixa problem medan andra passiviseras eller flyr uppgiften och sammanhanget.

Vi som ledare påverkas så klart av andras känslor och beteenden. Medarbetare runt om som är rädda och oroliga kommer också att aktivera det systemet hos oss själva också. Här kommer då ledarskapet in. Ledaren är medveten om vikten av och se båda systemen men kan hantera dem på ett effektivt sätt – för sig själv och andra.

Det betyder att jag som ledare kan känna oron och rädslan och förstå att det är någon annans rädsla jag smittas av. Jag kan också se att signalen kan vara ett tecken på att det är något viktigt akut som måste hanteras, men det behöver inte vara så – det är bara en varningssignal som vi medvetet kan förhålla oss till.

Ledaren kan också separera sig själv från den negativa känslan, medveten om att du inte är dina tankar och känslor, du kan stå kvar i känslan och samtidigt betrakta den, på avstånd. Du kan i rummet skapa en allmän medvetenhet kring känslan och därifrån göra ett skifte. Att se och välja att föra in de skapande och utvecklande känslorna och förhållningssätten som finns i BAS. Även de positiva känslorna smittar. Detta skapar energi och föder kreativitet och skaparkraft. Stressnivåer sjunker.

Ja, vi kan alltid se och tycka att den situation vi befinner oss i är besvärlig, olustig och obehaglig. Men starka ledare har just den mentala förmågan att göra skiftet till de positiva känslorna, att ändå vara livskraftiga och skapande, att bidra till hoppfullhet – hur mörkt det än kan se ut. Den färdigheten har effektiva och framgångsrika ledare, att vara i och aktivera BAS-systemet – hos sig själva och andra. Oavsett utmaning, situation och sammanhang. Just därför att det är då vi människor skapar och uppnår resultat på en högre nivå.

Det är också ett av de starka teman som ständigt upprepar sig i myter, sagor och berättelser.

Hur är då du som ledare – omger dig med levande livskraftiga människor eller har ni fullt upp med att överleva? Vilken del i det har du? Och hur skulle du vilja ha det?

Upplopp – brist på självkänsla och missriktad kreativitet

 

Stockholm_brinner

Nu har de nattliga upploppen snart pågått i en vecka. Och det sprider sig från förort till förort och stad till stad.

Att det händer är en självklarhet och enkelt att beskriva. Det handlar om självkänsla. Eller snarare den yttersta konsekvensen i avsaknad av självkänsla.

Det händer när jag som människa inte bjuds in i skapande sammanhang. Det händer också  när jag som människa inte ser möjligheten att bidra i ett sammanhang. Jag blir betydelselös. Jag känner mig ignorerad, förödmjukad och ytterst avvisad i en värld som är obegriplig, ohanterlig och meningslös.

Istället kan jag skapa mitt eget sammanhang. När utsattheten och desperationen är som störst blir också effekterna av skapande som störst.

Det som sker är ett skådespel stora mått. Det smäller och brinner. Sirener ljuder. Uniformerade män och kvinnor agerar. Det blir sändningar på TV, det skrivs i media och på bloggar. Diskuteras under luncher och på möten. Det blir storsamlingar i skolan.

Människor påverkas, berörs och engageras. Jag blir betydelsefull och blivit en del av ett sammanhang. Och jag som förövare har skapat ett sammanhang tillsammans med andra i samma situation där vi gör skillnad, vi är kreativa, upplever mod och använder oss själva som resurs. Det är vad varje människa vill. En känsla av meningsfullhet och hanterbarhet infinner sig.

Men det jag inte ser – det jag inte förstår, eller som jag direkt förnekar är att det i sammanhanget är avsaknad av glädje. Det kanske uppstår någon form av förvriden stolthet – men ingen glädje. Ingen Lycke. Ingen salighet.

Det mest felaktiga i bilden är att det ur ett helhetsperspektiv inte alls är skapande. Upploppet ökar avståndet och missförstånden mellan människor och grupper i samhället. Det förstärker snedvridna fundamentalistiska uppfattningar och perspektiv som rasism. Grupper i samhället hittar bevis för sina egna sanningar antaganden. Avstånden ökar.

Närheten till uppror och rebellskap finns alltid hos oss, var och en, i någon utsträckning. Det finns i ordet ”nej”, det finns i ordet ”inte”, och det finns i ordet ”vilja”. Det finns i människans natur. När dessa når ytterliggheter så blir också konsekvenserna extrema.

Lösningen är inte att fördöma.

Jag ser upploppen som en uppdämning av människors behov att tillhöra ett skapande och meningsfullt sammanhang. Av ett liv i osynlighet och brist på betydelse. Viljan finns där men tillsynes inte möjligheterna.

Så vad behövs göras.

Först måste vi förstå att det är vi alla vuxna människor i samhället som bidrar till den situation som råder. Det ledarskap som utövas och de värderingar som styr. Ungdomarnas reaktioner, upplopp och raseri hade inte funnits där om inte klyftan redan existerat. När handlingarna blir kollektiva är det en spegel av hur samhället ser ut.

Det är en konsekvens av en skola där människan inte blir sedd som en unik individ med unika behov och resurser, utan som en del i ett statistiskt system med begränsande ramar och stereotypa krav.

Det är en konsekvens av elitsatsande ungdomsidrott där det endast finns ett utrymme för de mest ambitiösa och lovande.

Det är en konsekvens av att barn och ungdomar har olika möjligheter till utveckling och utryck baserat på föräldrars ekonomi eller status snarare än samhällets resurser och engagemang.

Det är en konsekvens av att samhället ständigt inskränker på resurser som ger barn och ungdomar sammanhang att verka och utvecklas.

Ytterst är hela situationen en konsekvens av att förutsättningarna för barn och ungdomar att skapa som helhet är begränsat.

Jag är själv ytterst ansvarig och delaktig i det som pågår.

När jag lyssnar på lösningar som presenteras från olika håll så handlar det om att hantera symptomen. Problemen skall lösas genom polisiära insatser, kontroll och dominans. Symptomen kommer att kväsas men källan finns kvar. det blir lungnare för ett tag. Vi överlever.

Men vår själ lever i exil. Vårt sinne känner ingen frid. Vi överlever men vi lever inte. Vi lever i en vissnande tillvaro. I brist på känsla för mig själv och andra.

Lösningen är i själva verket att upprätta självkänsla. Självkänsla hos individerna och i grupperna som leder upploppen. Att upprätta självkänsla i varje familj och i varje stadsdel.

Som jag ser det är vägen fram inspiration. Att skapa sammanhang med förebilder och ledare. Arenor där ungdomar känner sig delaktiva, uppmuntrade och är medskapande. Att upprätta hopp och tro. Inom skolan, inom kulturen och inom idrotten. Arenor där varje människa utvecklas och får utlopp för sina drivkrafter. Då kommer den kreativa kraften som används destruktivt att i stället tjäna samhället. Segregation minskar och människor kommer närmare varandra. Respekt upprättas. För mig själv och andra.

Jag har själv sett det otaliga gånger. När jag var tränare för Arlandas Juniorer på tidigt 90-tal eller utbildade ungdomar i spelutveckling på Powerhouse. Jag har sett det i Brynäs A-lag när vi vann SM-guld 2012. Jag har sett det hos spelarna i IFK Mariehamn och i alla de företag, föreningar och myndigheter där skapandet och utvecklingen varit som starkast.

Jag utmanar dig att bidra till självkänsla hos människor omkring dig – i hem, grannskap, företag och föreningar. Jag utmanar dig i att ta ansvar för din egen självkänsla. 

Jag bidrar gärna genom mentorskap, coaching och föreläsningar. Hör då av dig.

6 tips till ökat självförtroende

Hur kommer du då dit!? Att utveckla ditt självförtroende Enklast är att tillämpa de fördelar som gott självförtroende ger och kompletterar det med goda beteenden. Att utveckla sitt självförtroende kräver en insats. Det är en investering i sig själv. Det tar tid och ansträngning men är enormt belönande.

En kommentar som jag får höra ibland är att det är så svårt eller så tufft att genomföra punkterna som jag kommer till nedan. Jag är trött eller sliten efter alla ansträngningar som gjorts, det finns en massa annat som jag måste göra, förhålla mig till eller prioritera.

Jag påstår att det alltid handlar om att göra ett val och ofta ett svårt val när självförtroendet inte är på plats. Med ett starkt självförtroende i första hand så kommer du inte att komma med de förklaringarna. Då vill du ju utvecklas, du vill bli ännu bättre och tror på att du har resurserna och förmågan att nå dit. Du gör ett väldigt medvetet val och står inte i vägen för dig själv.

Här kommer övergripande punkter som både forskning och egen erfarenhet pekar på för att nå högre självförtroende inom just dina områden.

1. Sätt höga mål och bestäm dig för att nå dem Ofta är det svårt att sätta höga mål då du kommer att börja kalkylera om dina möjligheter att nå dem eller vad som kan hända om du inte når dem. Eller att målet i slutändan inte är värt insatsen som krävs för att nå dit. Släpp det.

Utgå ifrån vad du gillar och sätt höga mål utifrån det. Undersök på vilket sätt målet kommer att göra skillnad för dig och din omgivning. Blir det meningsfullt så blir också målet viktigt. Beskriv det så att det blir tydligt. Lev dig in i hur känslan är att faktiskt nå det målet. Tänj lite till på målet. Och till slut, bestäm dig. Gillar du det så har du redan tagit ett stort kliv – du har skapat positiva känslor och förväntningar.

2. Skapa förutsättningar för positiva känslor Gör det du gillar, fira framsteg och bli medveten om dina förväntningar. Väl också att gilla det du gör. Se till att ditt synsätt på den miljö du verkar i är utvecklande och stimulerande. Du är aldrig ett offer utan en del av alla de lösningar som kommer att leda fram till de positiva resultat som skapas. Se till att vara medveten om dina styrkor och använder dem för att prestera. Det är kul. Se också till att du inte blir ett hinder för andras goda självförtroende.

Var optimistiskt, tro på och sök efter lösningarna. Viktigt är att se lärande och inte misslyckanden i situationer. Att också gilla utmaningarna – även om de kanske är svåra. Du måste ju använda mer av dig själv för att lyckas.

Om du är i ett lag se till att förankra och sprida goda känslor, det är ett medvetet val!

3. Var mer koncentrerad Gå medvetet in för att koncentrera dig på din uppgift. Se till att skapa rutiner och förhållningssätt till dig själv och din omgivning så att du inte blir störd av andra eller störs av dig själv och dina tankar.

Beskriv för dig själv hur du vill att du själv skall bete dig och tänka i presterande situationer för att behålla din koncentration. Kom överens med dig själv och håll dig till det. Var extra medveten och närvarande i relation till din prestation – var extra noggrann. Och var det lite längre hela tiden. Sätt upp tidsramar för din koncentration och pressa gränsen för den hela tiden. Håll på lite längre.

År du idrottsutövare är det viktigt att skapa utrymme för att träna sig i koncentration. I tävlingssammanhang så vill du såklart redan ha skapat automatiska rutiner och utvecklat din koncentration – då du under prestation inte tid att tänka på det. Ibland behöver du dock påminna dig själv.

4. Öka din arbetsinsats Arbeta intensivare –  oftare, längre och hårdare. Om och om igen. Genom att arbeta och träna intensivare och längre så bejakar du och bekräftar du din förmåga och dina prestationer. Det är viktigt att du efter varje dag eller varje pass faktiskt reflekterar över vad du gjort bra.

Att du blir medveten om vad som under det här passet fungerade bra för dig, vad som blev bättre. Att du blir medveten om det och bekräftar det för dig själv. Du blir stolt och skapar dessutom automatiska positiva beteenden. Då kan du prova något nytt eller svårare nästa gång. Dina ansträngningar blir meningsfulla. Du blir medveten om din kompetens.

Tar du steg närmare målet eller följer planen bejaka det också. Om inte acceptera det och förbered dig för morgondagen.

Dina resultat är alltid summan av alla dina handlingar. Gör du mer så får du mer, se därför till att göra ofta. Att göra tillräckligt rätt är nyckeln, då utvecklas du och skapar resultat.

5. Utveckla dig själv Se till att ha förebilder som inspirerar dig. Se till att verka i sammanhang med människor som har god förmåga och gott självförtroende – det påverkar dig. Se till att skapa en egen utvecklingsplan för dig själv. Kompetensutveckla dig själv. Hitta vägar till eget lärande så att du blir skickligare på det du gör. Var öppen för nya angreppsätt och testa. Vissa saker kommer du att förkasta och andra tar du till dig, det som passar dig. Ha synsättet att du alltid kan lära dig något av varje tillfälle och i varje möte. Undvik att döma dig själv. Var nyfiken och intresserad av andra men också på dig själv – hur kan du hantera dig själv och lära dig ännu mer i varje sammanhang, i varje situation och i varje möte. Det är ett förhållningssätt som du väljer att ha.

6. Vik dig inte, stå på dig När du tvekar eller sviktar, när du hör en inre negativ röst, när du är rädd – stå på dig. Var medveten om din tvekan och din rädsla men låt dem inte ta fäste. Betrakta dem – var medveten om att du inte är dina tankar. Betrakta dem. Det finns inga misslyckanden utan bara lärdomar. Det kan vara jobbigt men det är bara för att du är ovan. Gå tillbaka till att anstränga dig, koncentrera dig och förvänta dig mer. Ditt självförtroende växer.

Lycka till med att utveckla ditt självförtroende!

5 Konkreta effekter av gott självförtroende

1. Hög målsättning Med starkt självförtroende så sätter du betydligt högre mål. Vi som människor vill i grunden bidra och skapa värde. Det tryggar vår överlevnad och status. Tror du på din förmåga så ställer du upp högre mål, helt enkelt för att du kan och skapar ett större värde. Du gör skillnad på ett positivt sätt.

2. Positiva känslor Med ett starkt självförtroende så gillar du det du gör. Du känner glädje i både träning och prestation. Det är kul att använda dig själv, du skapar. Din förväntan på prestation ökar, din nyfikenhet och ditt intresse att utvecklas och prova nya sätt ökar. Du behöver inte begränsa dig – du har nära till kreativitet och flow. Du presterar på topp.

3. Hög koncentration Om du tror på din förmåga så störs du inte av negativa inre tankar eller störningar i omgivningen. Du lägger inte märke till dem eftersom du är fullt upptagen med det du gör. Det spelar faktiskt ingen roll hur mycket oljud det är omkring dig eller vad som kan hända – nu eller sen – du kommer ju ändå att lyckas. Det finns inga rädslor som sätter stopp för ditt agerande. Du blir uppslukad i det du gör.

4. Hög arbetsinsats Eftersom du tror på det du gör så ökar också din arbetsinsats. Du anstränger dig hårdare och oftare därför att du vet att det leder till resultat. Både i träning, förberedelse och prestation. Det i sig är inget problem eftersom du tror på din förmåga att hantera den extra belastningen och gillar att tänja på gränsen för din egen förmåga.

5. Utveckling, resultat och momentum Som summa av de ovanstående punkterna kommer du att utföra goda prestationer och nå gott resultat. Det blir i sig en bekräftelse på din förmåga att både prestera och utvecklas. Du vill mer, sätter högre mål, upplever mer av positiva känslor, koncentrerar dig mer och arbetar hårdare. Du skapar ett positivt momentum hos dig själv. Du får starkare självförtroende.

Som ledare – se till att skapa förutsättningar för att utveckla självförtroendet, kollektivt och individuellt, hos människor i din omgivning! Då utöver du ledarskap!

Hur utvecklar du då ditt självförtroende? Läs 6 tips till ökat självförtroende

%d bloggare gillar detta: