Hem » Intention

Category Archives: Intention

10 tips till att leda genom att leva

Leda genom att leva

  1. Följ dina värderingar. Följ dina egna principer som bygger på dina egna värderingar, när du gör det kommer du i att vara i BAS. Då skapar du som mest. När du inte följer dina värderingar kommer du tappa tillit till dig själv och andra – då går du in i BIS. Att följa värderingar kräver mod – att helt enkelt att gå emot egna farhågor och rädslor.
  2. Ge stöd. Var supportande. Då kommer du närmare andra. Känslan av oro och rädslor hos människor i din omgivningen minskar och BIS trycket sjunker. Samtidigt är supporten i sig en aktivitet som leder till positiva känslor hos dig själv.
  3. Uppmuntra dig själv och andra. Visa aktivt att du tror på att du själv och andra kommer att lyckas. Det kan vara skillnaden mellan initiativ tas och fullföljs. Skapar trygghet. Människors självförtroende och förväntningar höjs – leder till bättre prestationer och resultat.
  4. Se till att ha kul i det du gör. Välj att vara påhittig, utforskande, lekfull och humoristisk. Det smittar. Andra kommer att vilja skapa tillsammans med dig och du släpper loss kreativiteten och handlingskraft på en högre nivå.
  5. Fastna inte i konventioner, bilder av vad du tror är andras förväntningar eller hur det måste vara. Då är du i BIS. Var medveten om dem men låt dem inte styra hela din vardag. Styr förväntningar i större utsträckning själv utifrån tro och förhoppning. Välj att vara optimistisk. Det smittar.
  6. Stolthet. Se till att vara stolt och hitta stolthet i vardagen. Över det som du, och inte minst, andra uppnår. Det är tillåtet, att inte tillåta sig det är att vara i BIS. Vad tittar du efter och uppmärksammar hos andra. Fira framgångar, delmål och segrar. Du kan varje fredag uppmärksamma och tacka medarbetare och arbetskamrater för goda insatser – bara du letar efter dem så kommer exemplen att träda fram. Då blir både du och medarbetaren stolt. Det ger energi.
  7. Håll upp intresset. Se till att få utrymme att verkligen göra det som verkligen intresserar dig. Det är inom det området du har din största potential. Om du är nyfiken och vrider och vänder på frågeställningar så blir det mesta intressant.
  8. Nyfikenhet. När vi är i BAS är vi nyfikna. Vi kan alltså välja att vara nyfikna och då aktiverar vi BAS. I BIS känner vi ingen nyfikenhet alls utan har fullt upp med att förklara och försvara, att vara duktiga och ha rätt, eller andra fel. Förhålla oss till omvärlden. När vi är nyfikna så händer inte det i samma utsträckning – det är för tråkigt och ointressant.
  9. Förväntningar. Istället för att bli styrd av skeenden och omvärld, påverka och styr dig själv genom att sätta upp egna positiva förväntningar – på sammanhang, dig själv och andra. Vad du vill uppnå och hur du vill ha det. I stället för att vara orolig eller cynisk (med all rätt!) – var förväntansfull, hoppfull och ha tro. Aktiva val som leder till varande i BAS och därmed bättre resultat. Om dina förväntningar inte infiras, bli inte nedslagen – se det som tillfälliga motgångar.
  10. Acceptera sanningar som de är. Visst kan det vara nedsående och enkelt att fastna i brustna förhoppningar och förväntningar. Det kan skapa frustration, irritationer och besvikelse. BIS systemet dominerar. När du accepterar verkligheten som den är vilket också innebär att du inte heller ser dig själv som ett offer, så tonar du ned BIS. Istället kan du fokusera på att frigöra energi genom skapande. Du blir resilent och uthållig.

Leder du utifrån att leva eller överleva?

Enmanicipation_ledarskap

Runt ledare i organisationer kan vi se två mönster – antingen frodas människor, de känner glädje, låg stresspåverkan, utvecklas och lär sig. Eller så känner de sig illa till mods, känner sig osäkra, begränsade eller förminskade, stressnivån är hög och känslan av sammanhang är låg. Du kan tänka dig att detta inlägg handlar om dina chefer och hur andra är – i själva verket riktar det sig till dig. Hur är du och hur påverkar och hanterar du dig själv och din omgivning.

Vi människor är bärare av två känslosystem, det ena skapar känslan av lust och det andra känslan av olust, obehag och oro. Systemen är parallella och vi kan känna flera känslor samtidigt.

Systemen är livsviktiga utifrån perspektiven leva och överleva.

Systemet som skapar olustkänslor kallas för BIS (Behavior Inhibit System) och reglerar och hanterar hotfulla situationer. Det handlar om ren och skär överlevnad. Vi människor vill undvika obehag – kort sagt överleva. Obehaget leder till oro och skapar en känsla av brådska – vi måste reagera på det som utlöser obehaget direkt, annars så kan vi vara dödsdömda. BIS är rädslostyrt. Vi reagerar genom att fäkta, fly eller frysa. Mentalt eller fysiskt.

I grunden kan vi också säga att så fort vi förhåller oss till omgivingen – vad andra tycker och tänker, andras krav, regler och förhållningsregler. Så fort vi är självmedvetna och värderar oss själva så är det ett tecken på att BIS är aktiverat.

När vi är i olust så kan vi alltså prestera och fokusera – men vi använder inte vår förmåga särskilt effektivt. Fokus blir på att komma ur situationen. Det blir en fråga om att överleva. Det är varken särskilt inspirerande eller skapande. Det här händer när vi inte tror på vår förmåga eller känner oss värdiga eller att vi duger.

Det är också i BIS som vi säger att vi känner energidränage. Vi upplever oss själva och sammanhanget som stressande.

Forskning visar att när vi hamnar i BIS förlorar vi mer än 60% av vår prestationsförmåga. Jag vill påstå att det bara gäller enkla och rutinmässiga uppgifter. När det gäller att vara kreativ eller utveckla relationer tappar vi enligt mig själv 99% av vår prestationsförmåga – helt enkelt för att vi inte utvecklar relationer alls, eller inte ens kommer i närheten av de stora tankarna eller innovativa lösningarna.

Att vara i lust betyder att vi ur både ett prestations- och levnadsperspektiv är och har det bra. När vi är i lust så öppnar vi upp relationer, kommer närmare varandra, vi blir nyfikna, påhittiga och kreativa. Vi lever. Vi skapar. Det är också då vi strålar av självförtroende och självkänsla. Systemet som reglerar vår lust kallas BAS (Behavior activation system). Känslor som vi upplever i BAS är flera men enligt Tomkins är det i huvudsak glädje och intresse. Andra känslor är stolthet, nyfikenhet och förväntan.

När vi är i lust har vi högt lärande och vi agerar utifrån intentioner, hoppfullhet och önskan. Vi blir modiga och motiverade. Vi upplever att vi känner inspirtion och energi. Då blir vi också attraktiva.

Som ledare är det alltså viktigt att ha koll på de båda systemen – att vara medveten om signalerna hos sig själv men också hos andra. Om vi som ledare är igång i BIS, att vi är rädda och oroliga, så kommer det också att aktivera BIS hos våra kollegor och medarbetare.

Hjärnan fungerar så – genom hjärnans spegelneuroner så fångas andras känslor och beteenden upp, och de är smittsamma. Det betyder att en rädd ledare som agerar i stress och panik också har den effekten på omgivningen. Skillnaden i beteenden kan dock synas – någon kanske börjar jobba hårt på med att fixa problem medan andra passiviseras eller flyr uppgiften och sammanhanget.

Vi som ledare påverkas så klart av andras känslor och beteenden. Medarbetare runt om som är rädda och oroliga kommer också att aktivera det systemet hos oss själva också. Här kommer då ledarskapet in. Ledaren är medveten om vikten av och se båda systemen men kan hantera dem på ett effektivt sätt – för sig själv och andra.

Det betyder att jag som ledare kan känna oron och rädslan och förstå att det är någon annans rädsla jag smittas av. Jag kan också se att signalen kan vara ett tecken på att det är något viktigt akut som måste hanteras, men det behöver inte vara så – det är bara en varningssignal som vi medvetet kan förhålla oss till.

Ledaren kan också separera sig själv från den negativa känslan, medveten om att du inte är dina tankar och känslor, du kan stå kvar i känslan och samtidigt betrakta den, på avstånd. Du kan i rummet skapa en allmän medvetenhet kring känslan och därifrån göra ett skifte. Att se och välja att föra in de skapande och utvecklande känslorna och förhållningssätten som finns i BAS. Även de positiva känslorna smittar. Detta skapar energi och föder kreativitet och skaparkraft. Stressnivåer sjunker.

Ja, vi kan alltid se och tycka att den situation vi befinner oss i är besvärlig, olustig och obehaglig. Men starka ledare har just den mentala förmågan att göra skiftet till de positiva känslorna, att ändå vara livskraftiga och skapande, att bidra till hoppfullhet – hur mörkt det än kan se ut. Den färdigheten har effektiva och framgångsrika ledare, att vara i och aktivera BAS-systemet – hos sig själva och andra. Oavsett utmaning, situation och sammanhang. Just därför att det är då vi människor skapar och uppnår resultat på en högre nivå.

Det är också ett av de starka teman som ständigt upprepar sig i myter, sagor och berättelser.

Hur är då du som ledare – omger dig med levande livskraftiga människor eller har ni fullt upp med att överleva? Vilken del i det har du? Och hur skulle du vilja ha det?

Aktiv vs Passiv

Green Bay Packers Defense

Är du i en miljö som premierar initiativkraft, handling och proaktivitet eller passivitet, försiktighet och avvaktande. Vilket är roligast och vad leder till bäst resultat?

Min vän Blaise Winters har en spännande inställning till aktivitet och passivitet. Blaise Winter är en fd amerikansk fotbollsspelare, Defensive End, med 9 år i NFL och över 300 tacklingar bakom sig. För att utveckla sin förmåga och som började han träna kampsport. Han ville få mer flöde i sina rörelser och bli effektivare med händerna, bli bättra på att möta och bemästra situationerna han mötte på planen. För Blaise blev det ännu tydligare att aktivitet leder till resultat.

Att ta initiativet Inom amerikansk fotboll brukar vi säga att anfallet agerar och försvaret reagerar. Försvaret ställer upp för att möta anfallet och det gäller att läsa uppställningen och analysera anfallsspelet inom någon bråkdel av en sekund för att kunna sätta in rätt åtgärd.

I slutet av 90-talet tog det extrema offensiva passningsspelet fart i NFL genom lag som Colts, Rams, Packers och Patriots. Det var påhittigt, djärvt och modigt. Colts och Patriots skördade enorma framgångar – tom Rams som var tidernas sämsta lag vann Superbowl 2000!

Vi lever i ständig förändring Försvarets motmedel blir att sätta ännu högre press på QB genom aggressiva blizar och passrush, och på så sätt minska utrymmet för anfallet att lyckas med ett effektivt passningsspel. Den defensiva linjen är nu maskinen som agerar och där den offensiva linjen reagerar, där Defensiva Ends är det tyngsta och kraftfullaste vapnet. Förutsättningarna för QB och anfallen förändras.

Intention leder till aktivitet Det Blaise menar är att intentionen på defensiva linjen alltid är att nå QB så snabbt som möjligt. Det gäller att ta initiativet direkt. Den defensiva linjen går till attack, de jagade blir den jagande. En passiv motståndare hamnar då direkt i underläge och på hälarna. En linjespelare som avvaktar för att se eller förstå vad som skall ske har redan förlorat – han blir överspelad. Intentionen att reagera är oftast förlorarens väg. Vi kan också kalla det proaktivitetens seger över reaktivitet, pådrivandets seger över avvaktandet.

Den offensiva linjespelaren som istället är intentionsdriven, målinriktad och offensiv är ett större hot. Den använder sin kraft och tar initiativet. Då blir det istället kamp. Kampen leder till att du förlorar tid och momentum, något som du inte har råd med i någon sport – du får jobba hårdare, vara smartare och vara skickligare rent fysiskt. Och du måste vara beredd på förändring – i varje mikrosekund. Men du har din intention, du väntar inte på den.

Blaise tycker att de flesta offensiva linjespelare han spelat mot faktiskt är den avvaktande och passiva typen. Och jag vågar påstå att så är det i de flesta sammanhangen, oavsett sport eller andra sammanhang.

Hur många gånger har du inte på arbetsplatsen väntat på något som skall ske? Eller på att någon annan gör något? Eller när du är orolig över något – brukar det du oroar sig inträffa? Eller kan du skapa önskade resultat genom att agera utifrån din intention (inte din reaktion, för då händer något annat!)

Aktivitet leder till utveckling Frågar du en puckförande back inom hockeyn vad som är jobbigast att hantera så blir svaret en aggressivt checkande motspelare. Visst du kan vända bort honom men det är betydligt mer utmanande och krävande att möta hårt checkande forwards som trampar in i situationen, hela vägen. Om och om igen. Tänk Widing, Larsson, Thuresson eller Enterfeldt när de är som bäst. Och om de missar så är det dig hack i häl igen, direkt.

Det är när det är som jobbigast som vi också har som mest potential att lära oss, att utvecklas. Det är också tydligt inom idrotten. Det är sällan de lag som går igenom Elitserien bekymmerslöst som sen vinner SM-guldet, de är helt enkelt inte tillräckligt förberedda.

Den ishockeyspelare som avvaktar och är passiv vid sargen förlorar ofta pucken, den spelare som är aktiv och bestämd vinner ofta tillbaka pucken, om inte på egen förmåga så på grund av motståndarens misstag – en felpassning eller ett felskär. Ännu kraftfullare är att aktivitet utvecklar självförtroende och därmed förmåga. Även om du inte lyckas just nu, eller idag, så formar och utvecklar du dig själv – du kommer att bli en vinnare!

Den passive avvecklar sig själv och drar igång en negativ spiral. Negativa tankar och negativa inre samtal ligger nära tillhands. Hopplöst, trist och utsiktslöst.

Handling är grunden till ökat självförtroende. Ytterst kan vi se idrott med motståndare som en kamp mellan självförtroenden. Där inte bara matchen nu som avgörs utan också utvecklingen framåt. Den som vinner i längden är den som tror på sin potential och sin egen utveckling. Och de individer som är mest närvarande och aktiva, konsekvent och upprepat.

Kärnan i självförtroende är att fatta beslut och handla, att agera, att ta action. Intentionsdrivet och bestämt. Det kräver mod. Blir inte utfallet vad du önskar, fatta ett nytt beslut – med fokus på din intention. Om och om igen. Det är att vara aktiv, offensiv och proaktiv. Då hjälper du dig själv och laget. Du utvecklas, skapar momentum och utvecklar självförtroende. Det är personligt ledarskap.

En miljö där människor är aktiva är utvecklande, individerna utmanar och handlar, färdigheter och själförtroendet växer. Som ledare är du ansvarig för att du själv är aktiv och handlar, som ledare är du ansvarig för att miljön du leder och verkar i är aktiv. Vi blir som vi umgås, på alla plan.

Se till att alltid vara aktiv!

%d bloggare gillar detta: