Hem » Förväntningar

Category Archives: Förväntningar

Leder du eller är du ett offer för situationen

Något som ofta kommit upp i samtal med chefer och tränare under de senaste veckorna är deras fråga om de leder eller bara är? Jag ställer frågan

Skapar du som ledare energi, eller följer du med energiflödet?

Med det menar jag – bidrar du som ledare till att det skapas energi i din omgivning i form av att du utmanar? förväntar? inspirerar? engagerar? bekräftar? stödjer?

Vid närmare eftertanke blir svaret ofta – nä, bara i medgång.

Ofta är tränarna och cheferna offer för den situation de upplever att de själva befinner sig i just nu. Det kan absolut vara så, och deras beteenden blir då en ren spegel av deras upplevelse – en spegel som formar och förstärker omgivningens upplevelse av situationen.

När vi vinner eller har medgång – då sprudlar vi av entusiasm och glädje. Vi är intresserade, pratar och sprider värme.

Är det tufft, jobbigt och hårt så hänger vi med huvuden, gömmer oss på rummet, ursäktar oss. Står spänt med armarna i kors. Eller bara tittar på – passivt. Vi ser trötta, förlamade och hopplösa ut.

Forskning visar på att i lagsporter förlorar lag när det blir tyst i gruppen. Forskning visar på att när fokus flyttas från helhet till delen i ledningsgruppen så klingar skapandet av.

Alltså vi blir inte tysta för att vi börjar förlora. Det är tvärt om. Vi hanterar inte utmaningar och motgångar effektivt. Tystnaden speglar vår upplevelse och formar då känslan i omgivningen. Konskevensen är att det blir tråkigt och ointressant. Eller direkt obehagligt. Vi börjar förlora.

Du har säkert sett eller varit med om det själv i många sammanhang. Kanske själv varit just den chefen eller tränaren.

Ja – jag säger inte ledaren. För den är någonannastans just då.

Vi vill ju se ledare som trots utmaningen, hopplösheten, svårmodigheten gör sitt yttersta för att driva förändring – att skapa positiva resultat. Med all sin energi och förmåga. Sådana ledare älskar vi. Sådana ledare kan vi förlåta och dö för.

Därför är det så viktigt med optimister – tränare och chefer med möjlighetssinne. De skapar energi i hopplösheten. Sprider ljus i mörker. De är modiga och ser sanningar och verkligheten som den är, utan att fastna i skam. De inspirerar till lösningar – innoverar, involverar och engagerar.

Eftersom jag lever med uppfattningen av att varje människa är en ledare så tänker jag att du och jag också kan vara skillnaden i de sammanhang vi verkar i. Vi behöver inte vänta på att någon annan kliver fram – vi kan göra det själva.

Visst  – vi kommer att möta motstånd. Motstånd i form av rädslor och skam. Rädslor för att misslyckas och rädslor för förändring. Men det kan vi leva med.

10 punkter till effektivt lärande hos barn inom idrott

Unga_spelare

1. Feedback, feedback, feedback. Ge massor av feedback till barnet utifrån process och prestation, vad och hur. Feedback skall ges direkt i under övningen för högsta effekt.  Se resultat mer som en konsekvens av dessa och belys de mer som avstämningspunkter än måsten och krav. Feedback är mycket kraftfullt, bra och rätt feedback är mycket förstärkande för personens självförtroende och självkänsla, det bidrar till motivation. Misskommunicerad feedback är i stället destruktiv. Se till att förhållandet mellan uppmuntrande, bekräftande feedback och utvecklande feedback bör är 9:1

2. Intruktioner. Tydliga, roliga och korrekta. Gärna detaljerat men kärnfullt. Ofta. Igen med fokus på process och prestation snarare än resultat. Kom ihåg att berätta om syftet och eventuella mål med övningen. Då är de inspirerande och leder också till högre motivation. Se till att ha balans mellan Instruktion, övning och feedback. 25% Instruktion, 50% övning, 25% feedback och reflektion. Så klart skall feedback vara integrerad i övningarna – den enligt mig vanligaste och största bristen.

3. Stigning i utmaning. Se till att börja enkelt och bygga på så att övningarna och uppgifterna blir mer komplexa, med fart! Går det för fort fram, var lyhörd – backa tillbaka igen. Kanske en grupp vill och kan genomföra de svårare momenten, låt dem göra det. Det upplägget stimulerar utveckling och motivation hos alla barn. Hjälp föräldrarna att förstå det med.

4. Förstärk attityden hos barnet. Som förälder, tränare och lärare – bidra till barnets förståelse för nyttan och glädjen i lärandet. Lärandet i sig är en enorm motivationskraft så när barnen får syn på sitt eget lärande kommer de egna förväntningarna och engagemanget i lärsammanhanget att stiga. Ge stöd och se förstärk goda känslor – förväntan, glädje, intresse och stolthet.

5. Se till att skapa utrymme för övning, tävling och lek – och ge löpande direkt feedback under den formen. Leken, övningen och tävlandet skapar lustkänslor som förväntan, glädje, intresse och stolthet. Barnet blir modigt och utmanar sig själv. Se till att barnen INTE väntar eller köar utan är ständigt aktiva. Se också till att bidra till att barnen har roligt – de är där av just den anledningen.

6. Ge beröm. När barnen lyckas med sina prestationer och resultat – fira och bekräfta, gör dem stolta. Bestraffa absolut inte barnen eller  utryck missnöje när de inte lyckas. Det hämmar dem – det är bara att prova och öva igen. Belys varje litet framsteg.

7. Var engagerad som förälder och vuxenstöd. Det är absolut inte samma sak som att vara tränare. Det är inte heller samma sak som att curla barnen.  Var uppmuntrande och glad. Supporta och var med ibland på träningar och matcher. Var inte krävande men supporta barnet så att de har utrustning, är på rätt plats, mätta, utvilade med rätt kläder och med dricka. Då känner sig också barnet betydelsefullt. Skapa inte olika rutiner med belöning vid seger och andra rutiner vid förlust – det kan upplevas som bestraffning! Gör hela sammanhanget roligt istället.

8. Se till att ha trygga hemmaförhållanden. Mat, sömn och goda relationer i hemmet. det betyder inte att olikheter och konflikter inte är tillåtet – tvärtom – men se till att de hanteras på ett effektivt sätt. Stå för goda värderingar.

9. Utmana och ifrågasätt mål, beteenden och värderingar. Utmana och sätt upp mål – utmana höjden i befintliga mål. Allt är tillåtet att ifrågasätta med synsätten att skapa förståelse och att allt kan bli bättre. Höga mål skapar intresse och förväntningar men det är också viktigt med stöd. Låt inte bristande självkänsla eller självförtroende komma ivägen för det. Att ifrågasätta för att förminska eller förskjuta är däremot inte ok.

10. Se till att lärandemiljön är spännande rolig, inspirerande och utmanande. Till att börja med – se till att använda faciliteterna när du har tillgång till dem. Är du i en bollhall så använd tiden maximalt till att just använda bollhallen. Springa utan klubba eller boll kan man göra under andra former. Tex så finns massor av forskning som visar på effekten och nyttan av lärande i utomhusmiljö – effekten är mycket högre än traditionell salsmiljö. Idrotten innebär ofta aktiviteter i utomhusmiljö – men prova att utveckla och byta den vanliga miljön.

Lycka till med din effektiva träning och support av barns utveckling inom idrott!

Du tror det är självförtroende – men det handlar om självkänsla

Du tror att det handlar om självförtroende – fast det i själva verket handlar det om självkänsla Vad leder god självkänsla till – och hur utrycker den sig? Leder starkare självkänsla till högre grad av utveckling och bättre resultat? Självklart kan tyckas, eller inte alls kan man tänka.

Vid en första anblick är det nog så att organisationer där medarbetare och medlemmar har högre grad av självkänsla presterar bättre. Detsamma gäller för idrottslag. Men betraktar vi svaren djupare så ser vi att det är mer komplext än så.

En person som accepterar och uppskattar sig själv utan att utan yttre värdering, bekräftelser eller jämförelser med andra är vanligtvis inte lika intresserad av status, pengar och framgång – men mår bra i alla fall – ser vi som en person med stark självkänsla. Men är den alltid högpresterande?

Om personen har lärt sig att de yttre faktorerna är viktigt för det egna värdet – att den som har status, resurser och kompetens helt enkelt har större inflytande utifrån överlevnad,  reproduktion och fortplantning – då kommer personens självkänsla att styras och påverkas av just dessa faktorer. Har den personen då stark eller svag självkänsla?

Tidigare forskning visade på att en god självkänsla är en förutsättning för att också ha ett gott självförtroende. Idag menar flera forskare att det inte alls är nödvändigt. Där självkänslan direkt påverkar självförtroendet är i relation till andra människor – det sociala självförtroendet.

Självkänslan formas i huvudsak under barnaåldern och är därefter trög och stabil, dvs den ändras inte så lätt. Den är inte beroende av situationer på samma sätt som självförtroendet.

Ett sätt att titta på självkänslan är att betrakta den utifrån två dimensioner – bassjälvkänsla och prestationsbaserad självkänsla.

Bassjälvkänsla

Med hög bassjälvkänsla har individen en hög självacceptans och uppskattning av sig själv. Denna del är inte relaterad till kompetens, färdigheter eller andras värderingar av sig själv utan endast självvärdet på ett grundläggande plan.

Med en starkare bassjälvkänsla så är personen både mer tålig mot motgångar och återhämtar sig snabbare vid motgång, personen är mer resilient. Personer med stark bassjälvkänsla har lägre grad av ängslan inför utmaningar därför att de helt enkelt värderar sig själva högt. Personer med en stark bassjälvkänsla jämför sig inte med andra eller yttre faktorer.

Personer med hög bassjälvkänsla har ofta ett starkt socialt självförtroende, de har lättare att komma närmare andra personer, vara mer personliga. Personer med stark bassjälvkänsla tål också konflikter i större utsträckning. Konflikten i sig ses inte som ett hot mot sig själv. Det finns inget att förlora.

Prestationsbaserad självkänsla

Den här dimensionen av självkänslan omfattar individens behov av att sträva efter framgång, känna sig kompetent, att bli bekräftad, uppskattad och accepterad av andra. De med högre prestationsbaserad självkänsla värderar sig själva utifrån andra och omgivningens gillande eller ogillande. Med hög prestationsbaserad självkänsla så jämför sig personen mot yttre faktorer, andra personer och omgivningen.

Personer med stark prestationsbaserad självkänsla har ett behov av att prestera och att lyckas för att må bra. Goda prestationer leder till högre status.

Personer med väldigt stark prestationsbaserad självkänsla tenderar till att bli mycket ängsliga och nervösa inför prestationer. En utmaning för de med stark prestationsbaserad självkänsla är att de när de inte lyckas med sina prestationer sätter ännu högre press på sig själva för att kompensera misslyckanden, vilket i sin tur ökar risken för nya misslyckanden och ännu högre grad av anspänning. De riskerar att gå in i en negativ spiral av tankar, känslor och misslyckanden.

De med svagare prestationsbaserad självkänsla behöver inte prestera för att må bra.

Att Johan Olsson efter VM-guldet på 5-milen nyligen under intervju  berättade att nummer ett var att  den svenska kungen tittade på loppet  när han vann och att han efter loppet är så trött därför att han inte  sovit på två nätter – natten innan loppet var han så nervös, dvs ängslig  inför tävlingen och prestationen – är tecken på en stark  prestationsbaserad självkänsla.

Ohälsa inom elitidrotten

I DN skrivs det just nu en artikelserie om ohälsa inom elitidtotten. I dagens DN kan vi läsa om att Jan Nordström under ett år skildrat fotbollsklubben Kalmar FF inifrån. Han berättar om hur tabubelagt det är prata om och att inte må bra som idrottsman. Samtidigt som att det finns ständiga krav på höga prestationer. Det finns alltså människor inom elitidrotten, i det här fallet lagidrott, som mår dåligt med kraftigt negativa konsekvenser för både personen men också så klart för den närmaste omgivningen.

Det är inte särskilt förvåndande eftersom det inom elitidrotten, lagidrotten specifikt, precis som på alla andra arbetsplatser är människor som verkar. Dessutom finns det en idealbild om att elitidrottaren är en supermänniska. Hos elitidrottaren spökar rädslor om att inte kunna bidra, rädslan att förlora sin plats i laget, tränarens förtroende eller att tappa sin status och sitt ekonomiska värde. Fysiska skador är i alla fall påtagliga och ofta synliga men dessa pratas det inte heller öppet om – av samma skäl.

Den idealbild som presenteras av elitidrottaren gör också att självbilden, kollektivt och för individen, blir skev. Idrottsmännen är ju supermänniskor. Det skall elitidrottaren leva upp till.

En idag icke aktiv idrottsman som nog kan ses som en av de mest meriterade inom sin idrott berättade för mig att dessto mer framgångsrik han blev dessto större blev ångesten. Att bara rädslan för att misslyckas i enkla sociala sammanhang som att stå i en kö gjorde att hans liv var allt annat än normalt. Ändå presterade han på topp i tävling efter tävling under mer än 10 år. Den största rädslan var relaterad till andras tyckanden och reaktioner. Vad skulle de tänka och hur skulle det se ut. Det skulle leda till en konflikt kring den egna självbilden och vad vi tror är andras bild av oss själva. Vi slutar vara mänskliga för oss själva – åtminstånde för ett tag, men vad händer sen?

Paradoxalt nog så leder de höga kraven från andra och oss själva till motsatt effekt på prestationer – att prestationen inte blir så  god som den skulle kunna vara. Och över tid leder det till psykisk ohälsa hos individen.

Jag brukar säga för att hantera höga krav så behöver du mycket stöd från din omgivning. Högre ställer högre krav på  stöd – från familj, vänner, medarbetare och chefer. I det här fallet då spelare, ledare och tränare. Framgångsrika, högpresterande, utvecklande och välmående lag och arbetsplatser utmärker sig just på det sättet – att både förväntningar och stöd till gruppen och individen är högt. Det är tom en direkt del av ett gott ledarskap. Ledarskap hos både chef och tränare men också medarbetare och medspelare.

Att prata om det leder till ökad förståelse och därmed också hanterbarhet – det är viktigt att ledare bidrar till att skapa miljöer med vad som brukar kallas högt i tak och där det finns professionellt stöd. Det är också en av anledningarna till varför jag själv tycker att det är viktigt att skriva om det.

Vad kan du då själv direkt göra för att påverka din situation, och då utan att underskatta komplexiteten i frågan?

Till att börja med så påverkas du av din personlighet och dina övertygelser. Är du mer resilient så hanterar du din situation bättre. Resiliens är något som du som människa kan utveckla, ett sätt är att arbeta med mentala färdigheter.

En väg är att själv ha höga positiva förväntningar snarare än negativa krav på sin egen prestation. Det fins faktiskt ingen annan än du själv som väljer hur du kommer att hantera krav – ytterst så är det du själv som gör en tolkning av vilka krav som vilar på dig vilka då kan kopplas samman med extern lokuskontroll och yttre motivationsfaktorer. Genom att i stället se det som positiva förväntningar på dig själv så blir det roligare, du dömer inte dig själv samtidigt som du får en känsla av inre kontroll – inre kontrollokus och inre motivation.

Ett annat sätt är att uppleva en positiv bild av utmaningen. Att helt enkelt gilla läget och istället för att värdera resultatet se det positiva i processen, njuta av den och utvecklas i den. Att se det som fungerar bra och blir bra. Det är viktigt att du i prestationen njuter och har kul. Det leder till utveckling och i slutändan högre resultat.

Slutligen – håll dig hel och frisk! Då kan du träna mer och vila mer. Är du skadad prioritera rehabilitering. Vi vet att krämpor och skador på ett negativ sätt påverkar självförtroendet och självkänslan kraftigt. Ett nonchalant förhållningssätt till skador och krämpor kan vara första steget i en negativ spiral mot psykisk ohälsa.

Idrotten och lagsporter speglar samhället i stort – samma utmaningar och frågeställningar som finns inom elitidrotten finns också inom andra sektorer, på andra arbetsplatser. Överallt där det finns  människor lever vi med krav, normer och förväntningar. Processer och resultat. Länk till artikeln i DN: http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/utan-stodet-fran-spelarna-hade-jag-varit-dod-i-dag

%d bloggare gillar detta: