Hem » Ängslan

Category Archives: Ängslan

Självkänsla: Livsnjutaren Ferdinand vs Bekräftelsesökaren Matadoren!

Utifrån föregående inlägg om de fyra fälten kring självkänsla – Filmen om tjuren Ferdinand och Matadoren belyser på ett otroligt roligt och underhållande sätt de olika världarna vi lever i när självkänslan spelar oss spratt och tar oss till ytterliggheter.

Filmen i sig belyser klassiska mytiska dilemman kring självbild, kärlek och rädsla. Bildligt sett så dör Matadoren eftersom han förödmjukas och självbilden får sig en rejäl törn.

Reflektera också över Ferdinands självförtroende och självtillit. Och detsamma för Matadoren.

 

 

Självkänslan gör dig till Livsnjutare eller Bekräftelsesökare

De två dimensionerna av självkänsla – Bassjälvkänsla och Prestationsbaserad självkänsla – leder till fyra kombinationer.

Högpresteraren – Stark bassjälvkänsla och Stark prestationsbaserad självkänsla Dessa personer har ett starkt behov av att prestera men ett misslyckande ses inte som ett hot mot sig själv, sin självkänsla. Personen har hög tolerans mot egna misslyckanden och också s.k. låg testängslan – de hanterar utmaningar och prestationer på ett effektivt sätt. Personerna njuter av utmaningar och experimenterar gärna för att lära sig mer. De inspireras av egna och andras framgångar.

Personerna håller ett samtidigt fokus på såväl process, prestation och resultat. Personer och grupper inom denna kategori blir ofta lyckliga och framgångsrika över tid. De känner ett starkt socialt självförtroende.

Bekräftelsesökaren – Svag bassjälvkänsla och stark prestationsbaserad självkänsla Dessa personer har också ett starkt behov av att prestera. De är starkt tävlingsinriktade men ofta med en fientlig inställning till konkurrenter och motståndare. Den svagare bassjälvkänslan leder till att de känner sig rädda för att misslyckas vilket de ofta oroar sig för. Det i sin tur leder till ängslan och nervositet inför prestationer.

Genom att självkänslan bygger på goda prestationer och resultat så ställer personen höga, perfektionistiska krav på sig själv. Ett misslyckande är ett hot mot självet – den egna självbilden, att duga och acceptera sig själv. Personen har också ett större behov av att bli omtyckta och beundrade av andra. Värderingen av sig själv ligger i händerna hos andra snarare än sig själv.

Likväl som att det finns många högpresterare inom denna kategori så är en annan risk med personer inom i denna kombination att de uthålligt inte vågar sätta höga mål eller att de inte är beredda göra den satsning som krävs för att lyckas. Misslyckanden slår hårt mot den egna självbilden. Det kräver dessutom kontinuerligt hög ansträngning och anspänning med risken att det då inte blir särskilt roligt – snarare direkt obehagligt.

Det sociala självförtroendet brister då de inte värderar sig själva högt.

Personer med denna kombination är vanligt förekommande inom presterande yrken och inom elitidrott.

Livsnjutaren – Stark bassjälvkänsla och svag prestationsbaserad självkänsla Personer med den här kombinationen är ofta väldigt nöjda med livet och sig själva. Jag tänker på Anders låt ”Jag är glad för att jag är nöjd” och galenskaparnas ”Det skall va gött att leva”. De behöver inte prestera för att må bra eller känna sig lyckliga. De bryr sig inte heller så mycket om vad andra tycker och tänker – de behöver inte känna sig kompetenta, ingen beundran eller bekräftelse i större utsträckning. Framför allt inte i andras ögon då de själva står för värderingen av sitt egenvärde.

Personerna saknar tävlingsängslan, de har låg tävlingsinriktning och har lägre krav på sina prestationer och dess kvalitet. Det är ju inte så viktigt.

Personer i denna kategori har ofta ett starkt socialt självförtroende. De upplevs tydliga och raka.

Den lille – Svag bassjälvkänsla och svag prestationsbaserad självkänsla Personer med svag bassjälvkänsla och prestationsbaserad självkänsla har inte så starkt behov av prestation eller är särskilt intresserade av tävlan.

De tvivlar också på sin prestationsförmåga och prestationers kvalitet. Personerna undviker vanligtvis utmaningar, de bidrar inte till att individen mår bättre, de är helt enkelt meningslösa.

Det sociala självförtroendet är oftare lägre. Det är Inte så viktigt att vad andra tycker och tänker samtidigt har personen svårt att uppskatta och acceptera värdet på sig själv.

Du tror det är självförtroende – men det handlar om självkänsla

Du tror att det handlar om självförtroende – fast det i själva verket handlar det om självkänsla Vad leder god självkänsla till – och hur utrycker den sig? Leder starkare självkänsla till högre grad av utveckling och bättre resultat? Självklart kan tyckas, eller inte alls kan man tänka.

Vid en första anblick är det nog så att organisationer där medarbetare och medlemmar har högre grad av självkänsla presterar bättre. Detsamma gäller för idrottslag. Men betraktar vi svaren djupare så ser vi att det är mer komplext än så.

En person som accepterar och uppskattar sig själv utan att utan yttre värdering, bekräftelser eller jämförelser med andra är vanligtvis inte lika intresserad av status, pengar och framgång – men mår bra i alla fall – ser vi som en person med stark självkänsla. Men är den alltid högpresterande?

Om personen har lärt sig att de yttre faktorerna är viktigt för det egna värdet – att den som har status, resurser och kompetens helt enkelt har större inflytande utifrån överlevnad,  reproduktion och fortplantning – då kommer personens självkänsla att styras och påverkas av just dessa faktorer. Har den personen då stark eller svag självkänsla?

Tidigare forskning visade på att en god självkänsla är en förutsättning för att också ha ett gott självförtroende. Idag menar flera forskare att det inte alls är nödvändigt. Där självkänslan direkt påverkar självförtroendet är i relation till andra människor – det sociala självförtroendet.

Självkänslan formas i huvudsak under barnaåldern och är därefter trög och stabil, dvs den ändras inte så lätt. Den är inte beroende av situationer på samma sätt som självförtroendet.

Ett sätt att titta på självkänslan är att betrakta den utifrån två dimensioner – bassjälvkänsla och prestationsbaserad självkänsla.

Bassjälvkänsla

Med hög bassjälvkänsla har individen en hög självacceptans och uppskattning av sig själv. Denna del är inte relaterad till kompetens, färdigheter eller andras värderingar av sig själv utan endast självvärdet på ett grundläggande plan.

Med en starkare bassjälvkänsla så är personen både mer tålig mot motgångar och återhämtar sig snabbare vid motgång, personen är mer resilient. Personer med stark bassjälvkänsla har lägre grad av ängslan inför utmaningar därför att de helt enkelt värderar sig själva högt. Personer med en stark bassjälvkänsla jämför sig inte med andra eller yttre faktorer.

Personer med hög bassjälvkänsla har ofta ett starkt socialt självförtroende, de har lättare att komma närmare andra personer, vara mer personliga. Personer med stark bassjälvkänsla tål också konflikter i större utsträckning. Konflikten i sig ses inte som ett hot mot sig själv. Det finns inget att förlora.

Prestationsbaserad självkänsla

Den här dimensionen av självkänslan omfattar individens behov av att sträva efter framgång, känna sig kompetent, att bli bekräftad, uppskattad och accepterad av andra. De med högre prestationsbaserad självkänsla värderar sig själva utifrån andra och omgivningens gillande eller ogillande. Med hög prestationsbaserad självkänsla så jämför sig personen mot yttre faktorer, andra personer och omgivningen.

Personer med stark prestationsbaserad självkänsla har ett behov av att prestera och att lyckas för att må bra. Goda prestationer leder till högre status.

Personer med väldigt stark prestationsbaserad självkänsla tenderar till att bli mycket ängsliga och nervösa inför prestationer. En utmaning för de med stark prestationsbaserad självkänsla är att de när de inte lyckas med sina prestationer sätter ännu högre press på sig själva för att kompensera misslyckanden, vilket i sin tur ökar risken för nya misslyckanden och ännu högre grad av anspänning. De riskerar att gå in i en negativ spiral av tankar, känslor och misslyckanden.

De med svagare prestationsbaserad självkänsla behöver inte prestera för att må bra.

Att Johan Olsson efter VM-guldet på 5-milen nyligen under intervju  berättade att nummer ett var att  den svenska kungen tittade på loppet  när han vann och att han efter loppet är så trött därför att han inte  sovit på två nätter – natten innan loppet var han så nervös, dvs ängslig  inför tävlingen och prestationen – är tecken på en stark  prestationsbaserad självkänsla.

%d bloggare gillar detta: