Hem » 2013 » april

Monthly Archives: april 2013

10 tips till att stödja självkänsla hos barn

Skilj på självförtroende och självkänsla hos människor. I vårt samhälle lägger vi mycket tid på att utveckla självförtroende vilket i många fall direkt motverkar självkänsla. Vi behöver båda. Såhär bidrar du till ökad självkänsla hos ungdomar och barn i din närhet.

  1. Umgås och lek. Ha kul med barnet utan att värdera prestation  eller resultat. Bara att vara med och visa att du gillar att vara  tillsammans med barnet är utvecklande.
  2. Fysisk kontakt. Kramar, omsorg och vård bekräftar att barnet är älskvärt.
  3. Visa tillit. Tillit att barnet hanterar utmaningar och har  egen förmåga. Låt barnen tex välja kläder och klä på sig själva när de  är riktigt små. Låt dem hitta egna lösningar när de spelar fotboll och  tro på att de klarar de svåra legobyggsatserna själva. Var nyfiken och  uppmuntrande utan att ta över och styra. Då blir det lekfullt och du  bjuds in i att vara en del av skapande processen och barnet utvecklas  massor. Att kontrollera och styra visar på att barnet inte har egen  förmåga. Forma i stället arenan och ramarna.
  4. Var tålmodig. Om barnet gör våghalsiga saker – lägg band på  dina egna farhågor och rädslor, skäll inte på barnet utan förklara för  barnet om de risker du ser att barnet utsätter sig själv för. Om det är  möjligt så låt barnet prova på utmaningar men med vuxens närvaro och  stöd.
  5. Uppmuntra och stärk positiva beteenden och en positiv självbild.
  6. Undvik bestraffningar. Det leder till ängslan och rädslor. Vi  kan se det som att beteenden korrigeras men vi tar bort så mycket mer  än vad vi önskar. Ge istället tydlig och specifik feedback på vad du ser  och vad du tycker utan att skuldbelägga barnet. Generell feedback blir  obegripligt. Var tydlig med vilka konsekvenser de oönskade beteendena  leder till hos barnet själv, andra och i omgivningen – bidra till  uppmärksamhet, närvaro och medvetenhet.
  7. Bejaka känslor. Visa empati och förståelse för barnets  känslor och acceptera dem. Varje person äger sina egna känslor. Att tex  straffa barn för att de är arga eller ledsna påverkar barnens  självkänsla starkt negativt.
  8. Bidra till en miljö där barnet känner glädje, stolthet och får utlopp för nyfikenhet. Då blir de engagerade och kreativa.
  9. Skapa utrymme för reflektion och funderingar. Ställ  utvecklande frågor och låt barnen få möjlighet att bli medvetna om sig  själva och sin omvärld. Att beskriva sina tankar, vad de ser och vad de  upplever.
  10. Var dig själv. Öppen. Då sprider du värme, trygghet och glädje. Du är en förebild för barnet.

Egentligen gäller punkterna ovan och texten som helhet för vuxna  också och något att tänka på för ledare inom idrotten och chefer i  högsta grad. Det leder till att människor växer och mår bra. Prova att  byt ut ordet barn i texten ovan mot arbetskamrat, medarbetare eller  lagkamrat.

Hur fungerar det hemma hos dig eller på din arbetsplats. Hur är  ledare och tränare i de sammanhang du eller dina barn är i? Hur gör du  och på vilket sätt bidrar du till andras utveckling av självkänsla?

Självkänslan formas

Självkänslan formas som mest i barn- och ungdomsåren, som starkast tillsammans med andra. Så klart ändras den ständigt genom livets olika faser, den utvecklas eller försvagas genom de olika erfarenheterna och sammanhangen vi upplever oftast på ett trögt och långsamt sätt. Grunden sätts dock i barn- och ungdomsåren. Vad påverkar då utvecklingen av självkänslan – bassjälvkänslan och den prestationsbaserade självkänslan.

I kärleksfulla miljöer där barn uppskattas för vilka de är, oavsett prestationer och intressen, utvecklas bassjälvkänslan starkt. Barnet blir accepterat och älskat oavsett sin förmåga. Då kommer barnet också att öka sitt gillande och sin acceptans för sig själv. Kramar, fysisk beröring, vänliga ord och närvaro är nycklar för att barnets bassjälvkänsla skall utvecklas. Uppskattning för barnets egenvalda intressen är också viktigt. Undvik att vara kritisk gentemot dem (så länge de är etiskt ok så klart!) och uppmuntra till experimenterande och uppskatta processen – dvs att barnet är aktivt och provar på. Utveckling och lärande stärker bassjälvkänslan.

Miljöer där uppskattning av barnet är beroende av prestationer leder till att barnet utvecklar en starkare prestationsbaserad självkänsla. Ett typiskt exempel på en sådan miljö är där barnet ofta får höra hur duktigt det är. Barnet blir då lyhört för bekräftelse och värderingar från sin omgivning. Att skapa resultat och lyckas, att foga sig efter sin framgång blir en förutsättning för att må bra.

Förslagsvis får barnet både kärlek och uppskattning för den hen är samtidigt som övervägande positiv och specifik feedback ges till barnet utifrån prestation och skapande. Då utvecklas både bassjälvkänsla och prestationsbaserad självkänsla. Tilliten till egen förmåga stärks.

Barn som växer upp i en kritisk miljö där barnet bedöms hårt utifrån prestationer i kombination med bristande kärlek leder det till en svagare bassjälvkänsla. Om barnet ständigt kritiseras för dåliga prestationer så kommer också bassjälvkänslan att hämmas samtidigt som den prestationsbaserade självkänslan utvecklas, ängslan inför utmanande situationer och tävlingar blir stark. Barnet kommer att undvika dessa.

Vuxna som ständigt rättar barnen – utifrån resultat och prestation och attribut som tex klädsel bidrar till en svagare självkänsla hos barnet. Barnet duger inte. Barnet lär sig att värdet förhåller sig i jämförelse av andra och andras bedömning. Att som barn få höra ”men” får samma konsekvens (Det där var bra men … , Det var ett bra försök men … , Sådär kan man också göra men … ). Det som sägs innan men blir inte viktigt – det som sägs efter blir och är alltid en rättelse.

Då kan man ju ställa sig frågan – vaddå, om man inte får visa och berätta så lär de sig aldrig?

Tre saker då:

  1. Var närvarande under genomförandet, arbetet och processen i stället för att efteråt berätta hur det kunde gjorts i stället. Under processen kan du be om att få visa, vara uppmuntrande och inspirera – det ger mycket mer lärande.
  2. Att ständigt uppmuntra och bekräfta barnet för vad de skapat leder till stolthet hos personen och höjda positiva förväntningar. Då experimenterar de ännu mer och lär sig ännu mer.
  3. Fråga gärna hur barnet gjort, så får den berätta och visa. Bejaka och se skapandet, då kan du också komma med tips under tiden.

Egentligen gäller punkterna ovan och texten som helhet för vuxna också och något att tänka på för ledare inom idrotten och chefer i högsta grad. Det leder till att människor växer och mår bra. Prova att byt ut ordet barn i texten ovan mot arbetskamrat, medarbetare eller  lagkamrat.

%d bloggare gillar detta: